…hittar ni här:
Till dem som hävdar att klyftorna inte växer
(P.S. Svarar på kommenterar på mitt tidigare inlägg en annan gång.)
Dagens lästips…
7 februari, 2010Pernilla Zethraeus om Kroniskt trötthetssyndrom
4 februari, 2010Intressant inlägg om Kroniskt trötthetssyndrom (eller ME/CFS). Hon verkar vara värre drabbad än jag, men oj vad jag känner igen mig. Framför allt vad hon personlighetsmässigt beskriver. Viljan att göra så mycket, men inte orken, samt svårigheten att acceptera att detta sannolikt är en kronisk diagnos.
Själv har jag jättesvårt att acceptera min egen diagnos (ja, jag nästan vägrar!) eftersom det också skulle innebära att jag måste acceptera att jag kanske aldrig blir bättre. Den sorgen klarar jag inte av. I alla fall inte just nu när man dessutom känner sig misstänkliggjord och ifrågasatt av politiker och myndigheter och fråntagen sin rätt till sjukersättning.
Ursäkta detta deppiga inlägg, men påminnelsen om att min diagnos är kronisk och jag själv blivit utan ersättning (och utan hjälp) känns tuff.
Rehabiliteringskedjan - ur mitt perspektiv
1 februari, 2010Idag den 1 februari 2010 är jag utförsäkrad, eller omförsäkrad som Alliansen väljer att kalla det. Inte för att jag blivit frisk eller ifrågasatt av Försäkringskassan, utan för att mina dagar är slut, precis som Alexandras.
Till vad? Tja, inte vet jag (och det känns som att eftersom det gäller mig så borde jag ha rätt att veta)…
Jag har inte haft något överlämningssamtal mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ännu. D v s det samtal man skall ha långt innan man utförsäkras, för att man skall veta vad som gäller och ha rätt att tänka igenom och säga ja, eller nej. Åtminstone tror jag det var så det var tänkt… Vems fel det är? Inte vet jag, men min handläggare säger att hon inte har fått några tider tilldelat sig från Arbetsförmedlingen. Gissar att de har häcken full och vems fel är det? Tja, vem stiftar brådstörtade lagar som skall genomföras helst igår?
Brukligt är att man första dagen man är utanför sjukförsäkringen uppsöker arbetsförmedlingen, annars riskerar man att förlora sin sjukpenninggrundande inkomst, något som man är otroligt beroende av att ha som sjuk. Förra veckan sa visserligen min handläggare (som faktiskt försöker vara förstående) att jag inte behöver gå dit idag utan kan vänta på att vi har vårt överlämningssamtal, men hur skulle jag våga lita på det? Jag litar inte på någonting längre och har försökt nå henne för att få detta skriftligt, men hon är på möte. Annars måste jag hasta in till AF idag.
Jag har försökt få besked om jag över huvudtaget har rätt till någon ersättning i form av aktivitetsstöd eftersom jag även fått ett avgångsvederlag. Mer om detta här. I höstas ringde jag runt alla instanser som finns, flera gånger och fick beskedet att jag INTE kommer att ha rätt till aktivitetsstöd. Regeringen har ju dock lovat att alla som utförsäkras skall få det. Det är ju enligt dem ingen utförsäkring utan en omförsäkring… Så jag ringde upp till en sakkunnig på regeringskansliet före jul och förklarade min situation. Han och väldigt många andra hade visserligen julledigt (hur de nu hade tid med det den 21/12 när AF och FK säkert slet som små djur för att försöka få igenom hastbesluten). Jodå, han tyckte att jag borde ha rätt till aktivitetsstöd, men hänvisade tillbaka till FK och bad mig söka någon som var expert på aktivitetsstöd. Jag ringde FK igen och gissa vad, de hänvisade till arbetsförmedlingen. Ringde AF och gissa vad… De hänvisade tillbaka till Försäkringskassan!!!!!!!!!
Så, idag är jag utförsäkrad. Nu har jag tre månader på mig att bli frisk och arbetsför efter 7 års sjukdom i deras magnifika program. Frågan är bara hur man skall hinna bli frisk och arbetsför om man inte ens hinner komma dit? Vad jag fått för rehabilitering för att hjälpa mig förbereda mig inför detta? Ingenting utöver vad som erbjöds mig tidigare (vilket är lika med ingenting då också). Rehabiliteringen i kedjan vet jag alltså heller inget om hur den ser ut…
Om mitt strul med rehabiliteringskedjan räcker med ovanstående erfarenheter? Nej, det visar sig även att de studier jag påbörjat på 50% vid sidan om min sjukersättning kan jag inte fortsätta med om jag inte blir fullt frisk och lyckas öka studietakten till 100%. Man får nämligen inte studera på deltid parallellt med sjukpenning! Så, om tre månader är jag antingen 100% sjuk eller 100% frisk, men att utnyttja min restkapacitet till studier det jag orkar, nej det får jag inte.
Snacka om binärt förhållande!
JAG VILL INTE MER!
29 januari, 2010Just nu undrar jag hur jag skall kunna få Försäkringskassan att förstå att jag är sjuk när jag inte själv kan förstå och acceptera det de dagar jag mår bra???
Jag har ju under en längre tid nu kännt mig ganska mossig i hjärnan och inte vetat hur jag skall lyckas med mina 50% studier eftersom en tillräckligt långvarig koncentrationsförmåga bara vägrat infinna sig.
För drygt en vecka sedan när jag var på apotektet föll mina ögon då på ESKIMOs Brainsharp. D v s kapslar som bl a innehåller massa omega-siffror och som lär vara bra för bl a koncentrationsförmågan. Den hamnade i inköpskorgen och sedan dess har jag ätit några kapslar om dagen.
För några dagar sedan började jag känna en tydlig förbättring och helt plötsligt gick studierna som en dans och jag fick mycket mer energi. Då tror jag, mitt dumma, dumma, dumma nöt efter två dagars bättring helt plötsligt att jag hittat lösningen på mina 7 år långa problem och börjar t o m smått fundera i “tänk-om-man-kunde” planera för en återgång till ett riktigt acceptabelt svensson-liv, med heltidsjobb och allt!
Så idag vill inte hjärnan alls på samma sätt längre. Allt går trögt och studera går inte alls. En blick i spegeln visar upp ett blankt uttryck i mina ögon, ett uttryck som alltid innebär att febern kommit tillbaka och mycket riktigt, termometern visar 38,3!
Ja, jag får väl verkligen hoppas att jag mår DÅLIGT när jag skall träffa FK och AF, annars lär jag snart ha lurat in mig själv i heltidspraktik och diskvalificerat mig för sjukskrivning.
Jag VILL inte bli pessimistisk och tänka att “det blir snart sämre igen” de perioder jag mår bättre, men frågan är om det inte är det jag måste vara i min relation till FK. Om jag inte inser mina begränsningar själv, hur skall då FK förstå dem???
Tänk om FK kunde titta på min historik och koppla den till min “jag-vill-så-mycket-mer” personlighet? Då skulle de inse att jag antagligen snarare är sjukare och har mindre ork än mina 50% sjukersättning gör gällande.
Jag vill vara optimistisk om min framtida hälsa, men borde för min egen ekonomiska trygghets skull vara pessimistisk!
En sådan avig värld vi lever i!
På måndag är jag utförsäkrad!
Tydligare kan moderaterna inte bli
25 januari, 2010Vill bara kort sälla mig till övriga bloggvärdens avsky inför det lågvattenmärke Gunnar Axén och Helena Rivière passerar idag på Aftonbladet när de går in med full kraft går in och attackerar och hånar sjuka Alexandra.
Större delen av tiden gör moderaterna med herr Axén i spetsen (undrar var Husmark-Pehrsson håller hus?) stora ansträngningar att påskina att “rehabiliteringskedjan” är till för de sjukas skull. Men här faller fasaden och deras verklighetssyn på sjuka blir tydlig. Den där den stora mängden sjuka tros vara lata simulanter som måste tas i örat för att “friskna till”.
Nu återgår jag till min sjukdvala. Hmmmm…. “simulantdvala” kanske det skall stå…. och återkommer hit till bloggen om kortare eller längre tid när jag fått huvudet ovanför vattenytan igen. För mina kära bloggvänner vars bloggar jag följer vill jag bara tillägga att jag följer era bloggförehavanden med intresse även om jag inte så ofta hittar ordning i hjärnan för att kommentera i dagsläget. Tack för era kommentarer!
Uppdatering: Måste bara nämna den häpnadsväckande kommentaren/lögnen/okunskapen från Rivière efter reaktionerna på artikeln:
“Det är Försäkringskassan som bedömer att hon har arbetsförmåga. Det anmärkningsvärda är att det ska vara så självklart att man ska ha sin försörjning från försäkringen fast man är arbetsför. “
Nej, Försäkringskassan bedömer INTE att hon har arbetsförmåga men hennes dagar är SLUT!!!
(Liksom mina är på måndag nästa vecka…)
Sjuk löper större risk att dö än frisk
14 januari, 2010Detta borde inte vara någon överraskning för de flesta, eller?
Läser på Expressens ledarblogg att “Unga förtidspensionärer löper sju gånger så stor risk att dö i förtid än jämnåriga arbetande“.
Jaha…? Är detta för att de är förtidspensionerade eller för att de är sjuka måntro???
Om vi jämför en cancersjuk arbetande person med en frisk icke-arbetande person, hur ser statistiken ut då tro? Kan det vara så att den cancersjuka fortfarande löper större risk att dö än den friske oavsett arbetsstatus???
Man kan använda statistik till mycket, men för att vara användbar (förutom för politiska syften) bör man ta reda på vad som är kärnan i den.
Arbete är bra för den som kan och orkar. Det kan definitivt ge människor bättre självförtroende och starkare psyke, men det är ingen universallösning som gör sjuka människor odödliga - eller ens friska!
Väntar på rehabilitering värd namnet
13 januari, 2010Nu är jag igång igen känner jag…
I AB läser jag
“Med tidiga, aktiva rehabiliteringsåtgärder erbjuds nu de sjukskrivna det stöd de behöver för att kunna återgå till arbetsmarknaden.”
Jag väntar fortfarande på en rehabilitering som kan ge mig en verklig arbetsförmåga tillbaka, inte en påhittad arbetsförmåga som bara fixar sifferstatistiken.
För att upplysa Gunnar Axén och övriga som blivit ilurade att Sveriges sjukstatistik är så mycket högre än övriga länders kommer här en informativ graf om statistiken för andelen pensionärer ni olika länder. I Sverige räknas sjukpensionärer in i sjukstatistiken, i andra länder räknas de INTE in i sjukstatistiken. Detta påverkar förståss i allra högsta grad Sveriges “höga” sjukfrånvaro?
Långt uppehåll
13 januari, 2010Som ni kanske märkt har jag varit försvunnen från bloggen ett tag, men gör nu ett inhopp igen, om det blir tillfälligt eller är en nystart vet jag inte i dagsläget.
Fick en överdos i debatten om sjukförsäkringen i december. Strålande att ämnet fick den plats i media som det förtjänar, men på något sätt kändes det som mitt mål blivit uppfyllt i och med detta. Tillsammans med min väntan och oro inför beslutet om min ansökan om varaktig sjukersättning så blev det helt enkelt totalhaveri beträffande bloggeriet.
Hur det gick med min ansökan? Jag fick avslag förståss! Egentligen hade allt annat varit en sensation, men min självbevarelsedrift har ändå på något sätt trott att det skulle lösa sig och beskedet från min handläggare igår kom därför som en chock ändå. Nu blir det arbetsförmedlingen för mig fr o m 1 februari. Får se hur jag fixar det. Studierna lär jag inte klara samtidigt så skall se om jag kan avbryta dem och sjukskriva mig på de 50%. Teoretiskt borde det gå eftersom min sjukersättningshalva och den “friska” halvan som jag förstått reglerna betraktas som två separata enheter ur försäkringskasseperspektiv. Jag har ju dessutom faktiskt jobbat ihop en SGI för den “friska” halvan. Visst hade det kunnat vara en ganska knäpp lösning? Sjukskriva sig för att klara av introduktionen! Det känns definitivt värt att testa denna sjuka lösning i ett för övrigt helsjukt system!
Avslutningsvis vill jag tipsa om kvällens Uppdrag Granskning i SVT som handlar om en kvinna som tog livet av sig efter avslag från försäkringskassan. Den ultimata ekonomiska lösningen för en penningfixerad regering!
Avskaffa arbetslösheten
26 november, 2009Så här i valåret ser det inte speciellt bra ut för alliansen att arbetslösheten stiger. Jag har därför ett tips till regeringen för att “fixa till” arbetslöshetssiffrorna.
Säg bara till ett antal procent (regeringen bestämmer målet förståss, men 50% kanske är lagom?) att de inte längre får vara inskrivna på arbetsförmedlingen. Därmed har regeringen i ett huj minskat arbetslösheten med 50%. Då kan man snacka om fungerande politik och regeringsduglighet!
Va? Går det inte att göra så?
Varför inte? Det gick ju med sjukförsäkringen! Där har ju antalet sjukskrivna minskat från 200 000 till 100 000 på några år, så visst går det, bara man vill!
Sjukförsäkringen i media
18 november, 2009Det talas mycket (men inte tillräckligt) om sjukförsäkringen i media just nu.
Igår tog Dina Frågor i SVT upp vad som händer om man blir långtidssjuk. Bra, men tyvärr bristfälligt som alltid när det krångliga regelsystemet runt sjukförsäkringen tas upp. Bl a talades om vikten av kollektivavtal och de sjukförsäkringar som finns i dessa, vilket kan vara en stor trygghet för långtidssjuka. Vad som däremot inte togs upp tillräckligt är konsekvenserna av den bortre gräns som regeringen nu satt upp för sjukförsäkringen. De som passerar max dagarna för sjukförsäkringen måste in i Arbetslöshetsförsäkringen istället. Eftersom de då slutar omfattas av sjukförsäkringen är det mycket stor risk att de under tiden i arbetsmarknadsprogram förlorar sin rätt till denna tilläggsförsäkring. Därmed kanske de för all framtid (beroende på hur långvarig deras sjukdom blir) förlorar åtskilliga tusenlappar varje månad för resten av sitt liv i och med denna förändring.
I dag tog radioprogrammet Plånboken upp situationen som utförsäkrade 54000 sjuka ställs inför nästa år. Där förklarar socialförsäkringsministern öppet att socialbidrag kan bli en lösning för denna utsatta grupp. Socialbidrag ges dock först när hushållets gemensamma inkomst ligger under deras norm, samt efter att alla eventuella tillgångar som hus, bil, sparande till barnen förbrukats. Dessförinnan är det 0kr i ersättning som gäller för sjuka människor, även om t o m Försäkringskassan accepterar att de saknar all typ av arbetsförmåga p g a sjukdom!
Regeringens egna utredare konstaterar nu att Sveriges regler för att få ersättning från sjukförsäkringen är hårdast i hela OECD!
Petter Odmark har studerat olika sjukförsäkringssystem i världen för att ha något att jämföra med. Han har inte hittat något.
– De flesta har formuleringar i stil med ”man kan förutse att tillståndet kommer att vara i några år”. Jag har aldrig stött på så extremt hårda kriterier som Sverige har, säger han.
Till alla friska som eventuellt läser här: Ta in och förstå detta! Det är mycket värre ställt med sjukförsäkringen i Sverige och det kaos som regeringen skapat än vad ni tror!
Till sist en förklaring: Jag känner att jag svamlar mycket och har svårt att förklara på ett bra sätt just nu så jag hoppas inte mitt inlägg blir för svårt att förstå. Det är nämligen MYCKET VIKTIGT och därför postar jag det nu. Mitt svammel får ni på köpet 
