Tillbaka efter helgens korta skidsemester. Nåja, för mig blev det inga skidor p g a kroppens starka protester. Att sitta vid en grillplats och vara eldvakt var däremot helt okej det med. Skönt att komma iväg ett par dagar.
På lång sikt tror jag sådana här semestrar är väldigt bra för välmåendet, men på kort sikt ger de tyvärr alltid bakslag. När jag kom hem hade jag en del personliga meddelanden som väntade på åtgärd, främst via Resurs nätverket. Verkligen jättekul, men tyvärr klarar inte huvudet dessa sociala aktiviteter just nu. Hoppas därför via denna bloggpost att dom som inte fått något svar, eller bara ett kort “oartigt” svar förstår att jag är jätteglad för era mail och engagemang och jag hoppas kunna återkomma till er någon av de närmaste dagarna.
Just nu lider jag av allvarlig beslutsångest. Två saker att välja mellan är en för mycket. Även beslut som att svara eller inte svara är för svårt. Eftersom beslutet att svara även innebär en massa beslut om VAD man skall svara så blir beslutet ett ickebeslut.
Jag återkommer till er kära vänner, och skulle jag missa någon i förvirringen så tveka inte att höra av er igen. Det är inte av elakhet eller nonchalans jag inte svarat.
Till slut, hittade denna video skapad av en medlem i Resurs. Varsågoda, så här känner sjuka för Alliansen:
Hejsan på sig!
Förstår hur du har det,inte bara när man ska ha semester eller unna sig lite fritid som är god för själen!
Ta det lugnt och njut av dina upplevelser du fått under den gångna helgen!
Sköt om sig väl!
Och visst är videon bra!
Kramelikramisar!
Vet precis vad du pratar om. Ska fixa resursens medlemskap ikväll. Du har så rätt och dessutom får jag mina energi-anfall då och då och då blir det ändå gjort nånting.
Kram på dig och ta det lugnt….