Hade tänkt skriva om mitt nya besök på AF idag men är så trött så trött så jag “stjäl” en kommentar jag själv skrev på Mats Erikssons blogg idag:
Vid dagens möte på AF visade det sig att eftersom jag inte är frisk nog att stå till Arbetsmarknadens förfogande så skulle jag istället in i någon slags arbetsförberedande träning/praktik inom AFs försorg för att kunna få behålla min SGI. Detta TROTS att jag inte kommer att få ett öre från vare sig A-kassa eller sjukpenning på mycket, mycket längre eftersom jag fått avgångsvederlag.
Hade hoppats kunna använda denna tid med avgångsvederlag till att utan stress och press bygga upp en egen verksamhet (som enligt mig är min absolut enda chans att någonsin kunna bygga upp en egen inkomst och kunna stå på egna ben). Istället tvingas jag in i någon “rehabilitering” som inte kommer att göra mig friskare, som kostar skattebetalarnas pengar och som definitivt tar slut på all ytterligare ork som jag skulle kunna använt till att i bästa fall bli självförsörjande.
Det hade som sagt inte ens kostat skattebetalarna en spänn att ge mig den möjligheten. Det enda jag begär är att få behålla min SGI ifall det visar sig att det inte skulle gå och jag faktiskt är så sjuk som läkaren tror att jag är! Men för att få behålla SGIn så måste jag “aktiveras”…
Svikna löften var det också ja:
Jag blir så trött och ledsen på mig själv när jag behöver göra familjen besviken med att ställa in något vi planerat. Vi har länge försökt hitta en lämplig dag att gå på Liseberg på, men det är inte lätt när det finns så få “bra” dagar. Liseberg är jättekul, när man mår bra och jag är barnsligt förtjust i åkattraktioner men det är en mardröm om man inte lyckas hitta någon av de där få toppdagarna när knopp och kropp orkar med. Eftersom alternativen på dagar börjar ta slut hade vi beslutat att åka idag, men efter besöket på AF var det naturligtvis helt uteslutet igen! Jag föreslog att de skulle åka utan mig, det hade kännts bättre än att alla fick ställa in p g a mig, men 4 är ett väldigt mycket bättre antal att vara än 3 på Liseberg, så nej, det blev inget idag heller!
Jag blir så less på det här! Tänk om man istället kunde få byta med någon av de självgoda människor som tror att det är så bekvämt att vara sjuk?
Så jobbigt för dig.
Jag tänker ofta på dig.
Bamsekramar
Vet inte vad jag ska skriva, det här kommer att bli ett eländigt lidande för så många människor.
Berättade för familjen om det som händer här och alla säger att de knappt kan tro det.
Suck.
Jag vet precis hur det är. Det skulle nästan kunnat vara jag som beskrivit hela alltet. Så väl kände jag igen det. Även om jag inte varit med om exakt samma sak men dock haft vissa problem med alla måsten och regler om hur det ska vara och göras.
Och det är ju konstigt att folk som vill pröva nåt för egen del (som har egna idéer de vill utveckla) ska bli motarbetade och tvingade in i nåt som kanske gör dem ännu sjukare. Det finns ingen logik. Men det är ju så när de inte fattar att vi som är sjuka faktiskt är det och inte hittar på det för att vi tycker det är roligt.
Och den privata delen av ens liv blir ju alltid hårt drabbad vilket är det allra värsta. Att inte orka göra roliga saker med familjen är ju ett elände. För man vill ju så gärna kunna få glömma hur man mår en liten stund ibland. Hoppas ni kommer iväg till Liseberg snart.
Sköt om dig.
Massor av kramar
Att få behålla SGI verkar skvatt omöjligt om man är för frisk för FK… och för sjuk för AF. Alltid lika roligt att se hur inkomsterna minskar för varje år och inse att man snart inte har tak över huvudet - och samtidigt inte är frisk nog att kunna göra något åt det.
Vete fan om det är värt besväret för att försöka behålla SGI:n, kanske bättre att försöka satsa på att läka i sin egen takt,. Själv tänker jag daytrada i mån av ork istället, det bör kunna ge en rimlig utdelning om man handlar konservativt. Helst skulle man komma på ett sätt att handla där man slapp att skatta för vinsterna eftersom man ändå inte får ett skit för pengarna