Jag vet precis hur det är. Det skulle nästan kunnat vara jag som beskrivit hela alltet. Så väl kände jag igen det. Även om jag inte varit med om exakt samma sak men dock haft vissa problem med alla måsten och regler om hur det ska vara och göras.

Och det är ju konstigt att folk som vill pröva nåt för egen del (som har egna idéer de vill utveckla) ska bli motarbetade och tvingade in i nåt som kanske gör dem ännu sjukare. Det finns ingen logik. Men det är ju så när de inte fattar att vi som är sjuka faktiskt är det och inte hittar på det för att vi tycker det är roligt.

Och den privata delen av ens liv blir ju alltid hårt drabbad vilket är det allra värsta. Att inte orka göra roliga saker med familjen är ju ett elände. För man vill ju så gärna kunna få glömma hur man mår en liten stund ibland. Hoppas ni kommer iväg till Liseberg snart.

Sköt om dig.

Massor av kramar