Upptäckte i lördags ett inte alls uppseendeväckande rött märke på benet. Hade inte alls funderat över det om det inte var så att jag bestämt vet att jag plockade bort en fästing precis just därifrån för någon månad sedan. Idag gick jag till vårdcentralen och det var det kortaste läkarbesök jag någonsin varit med om. Det tog max 30 sekunder totalt varav 3 sekunders undersökning så var pencilinen utskriven.
Nu hoppas jag att senaste tidens bakslag och trötthet kanske helt enkelt varit borrelians fel. Tänk vad skönt om jag blir piggare igen efter några dagars pencillinkur? Samtidigt gör detta mig lite bekymrad också. Som sagt, det var absolut inget konstigt med märket på benet. Det såg ut som ett vanligt (rött) blåmärke och med tanke på hur lätt jag får blåmärken så hade jag lätt missat det om jag inte kommit ihåg fästingen. Man har ju hört historier om hur borrelia orsakat kroniskt trötthetssyndrom och jag har ju haft ett antal fästingar som jag upptäckt under åren. Kanske har där även funnits sådana små rackare som jag inte upptäckt?
Kattunge var det också ja. Den förtjänar egentligen ett alldeles eget gulligt inlägg senare, men kan bara berätta att i går hittade en kattunge/ungkatt hem till oss. Den gav sig inte iväg och när vi öppnade dörren försökte den med alla medel att slinka in. Sedan stod den och jamade utanför dörren tills vi till slut inte kunde låta bli att släppa in den! Den hade inget halsband eller öronmärkning och med tanke på hur orädd och nyfiken den var har den antagligen helt enkelt smitit hemifrån och sedan inte hittat hem igen.
Den är urgullig, gosig, kontaktsökande, lekfull och nyfiken och underbar på alla vis, men ställer till lite oordning i familjens oskrivna regler tycker vår hund och våra två katter. Av hänsyn till våra andra katter har den dessutom fått ett eget rum och där gillar han INTE att bli lämnad ensam. Något han talar om högt och ljudligt. Jag har kontaktat polisen och satt upp lappar i området så nu hoppas jag att någon snart hör av sig, annars lär det bli jobbigt att inte låta den delta helt i familjen och sedan lär det väl bli gråt och tandagnisslan från åtminstone alla oss 3 tjejer i familjen om katten sedan skall lämna oss (och det intalar jag mig själv att den måste!) Detta är definitivt den typ av katt som är hur lätt som helst att fästa sig vid!
Då har ni blivit med kattunge, vad trevligt att ni släppte in den
Den kommer nog att stanna hos er skulle jag tro, det brukar bli så säger mina erfarenheter med två “hittekatter” de sista åren.
Borrelia är mindre roligt. Jag hoppas inte att du har det i kroppen. Har en granne som är välidgt dålig p.g.a. borrelia.
Ha det bäst och krama kattungen, de är så gulliga!
Knepigt det där med kattungen, hoppas det löser sig så smidigt som möjligt. Och medicineringen… att du blir piggare igen!
Än så länge har ingen hört av sig om kattungen eller ungkatten (har svårt att åldersbedöma den, men gissar att den är runt 6 månader). Visade sig att han dessutom har öronskabb stackarn, så nu har jag dilemmat att jag måste hålla den isolerad från övriga katter eller kosta på den ett veterinärbesök på en sisådär 750 kronor. Eftersom hunden redan har träffat honom ganska mycket är väl risken att hunden smittats också tyvärr…
Hoppas verkligen att någon saknar honom och hör av sig. Han är supercharmig, men ställer onekligen till lite oreda i familjen och jag känner inte att det är läge att ta hand om en tredje katt. Dessutom är det ju synd om katten om han inte får behandling mot sin öronskabb snart!
Hmmm, undrar om man kan gå till veterinären och låta en eventuell ägare som hör av sig “lösa ut honom” mot veterinärkostnaden?
Vad gäller medicineringen så är mitt största problem nu hur jag skall komma ihåg att ta den 3 gånger om dagen i 10 dagar. Mitt minne är utan överdrift uruselt när det gäller sådant!