Arkiv för kategori ‘sjuk’

Arbetslivsintro får underkänt

tisdag, 27 april, 2010

Nej tyvärr, det är inte en vetenskaplig undersökning på uppdrag av regeringen i syfte att lära och rätta till misstag. Det är mina högst personliga men praktiska erfarenheter efter att själv deltagit i detta experiment i snart 3 månader. Nu är jag inne på sista veckan och har haft ett avslutande möte med min handläggare på AF.

Jag har haft turen att träffa en mycket trevlig och förstående handläggare, men vad hjälper det när de inte har tid och resurser att hinna hjälpa? (Jag skulle bli kallad till arbetspsykolog, men det har inte hunnits med under dessa tre månader!!!) Eller när ersättningssystemet de har att gå på efter ALI i form av aktivitetsstöd inte tillåter något annat än 100% frisk eller 100% sjuk?

Jo, man kan få aktivitetsstöd på deltid, men bara om man har sjukersättning - inte sjukpenning - övriga tiden.
Precis som det där med studier - det går inte heller att kombinera med sjukpenning.

För den som inte vet så är sjukersättning detsamma som den av regeringen och Cristina Husmark-Pehrsson så förskräckliga ersättningsformen som “förtidspensionerade 140 människor om dagen” och som lämnade människor i utanförskap och var saklig grund för uppsägning! (Nej Christina, ifall du inte vet detta så var tidsbegränsad sjukersättning INTE saklig grund för uppsägning, vilket man som Socialförsäkringsminister borde ha koll på.)

Denna förhatliga ersättningsformen “tidsbegränsad sjukersättning” tog då regeringen helt sonika bort. Detta helt utan att tänka på konsekvenserna för oss som så gärna vill göra något, men inte kan klara av ett reguljärt arbete med fasta tider och absolut inte på heltid!

Så vad får då detta för följder för mig?
Jo, eftersom jag fått avslag på min ansökan om varaktig sjukersättning på 50% (eftersom något mirakel kanske ger mig tillbaka en 100% arbetsförmåga om 15-20 år och det därmed inte helt säkert är livslångt) så har jag nu att välja på att gå in i ett arbetsmarknadspolitiskt program på 100%, eller söka sjukpenning på 100%.

Reglerna runt sjukpenningen innebär att jag inte har rätt att fortsätta med några distansstudier på 50%, trots att det är den enda sak jag för närvarande skulle kunna klara, med tanke på att det kan göras hemifrån vid de tillfällen jag mår bättre! Av samma skäl är det också uteslutet för mig att försöka bygga upp någon typ av verksamhet på deltid, vilket är min allra största dröm och hopp om att någonsin komma tillbaka till ett så normalt liv som möjligt!

Efter samtalet igår med min handläggare på AF så berättade han att han i sin slutrapport kommer att rekommendera att jag återgår och får fortsatt rehabilitering inom sjukförsäkringen istället. Försäkringskassan har dock tydligen klargjort för AF att de bara ser denna rapport som ett komplement till läkarutlåtandet och inte har någon som helst avgörande betydelse för om de godkänner en ansökan om sjukpenning eller ej. De kommer alltså fortsätta att fatta sina egna beslut, även om AF klart och tydligt anser att en person helt saknar arbetsförmåga. Människor kommer fortsätta ramla mellan stolarna!

Aldrig någonsin förut har jag känt mig mer lämnad i sticket och i utanförskap! Istället för 50% sjukersättning får jag nu hoppas på 100% sjukpenning och 100% passivitet!

Tack för det regeringen!

(M) retuscherar sanningen

onsdag, 17 mars, 2010

Det är nästan skrattretande (nåja, åtminstone med betoning på “retande”) att läsa Gunnar Axéns svarVeronica Palms artikel i Aftonbladet igår.

Detta skrev Veronica Palm igår:

Nu står det alltså klart att inte ens de mest sjuka kunde få sin ansökan om förlängd sjukpenning prövad. Reglerna trädde i kraft så kort efter beslut att de 15 700 personer som utförsäkrades vid årsskiftet inte kunde prövas för att få en förlängning. Dessutom fanns det redan hundratals ansökningar inne som överhuvudtaget inte behandlades. Löftet om individuella prövningar klingar falskt.

Så här skriver Gunnar Axén idag:

För de vars hälsa eller andra förutsättningar sätter stopp för rehabiliteringsarbetet finns fortfarande en möjlighet till förlängd sjukpenning eller förtidspension.

Herr Axén fortsätter sin vana trogen fortsätter att rabbla upp samma gamla mantran han brukar använda “långa passiva sjukskrivningar” = Sossepolitik “tidiga aktiva rehabiliteringsinsatser”=Moderat “å-vad-vi-är-duktiga”-politik. Bevisligen är det alltså också lögner som man kan se i hans senaste alster.

Genom den största satsningen som någonsin gjorts för långtidssjukskrivna får de nu ta del av individuellt anpassad rehabilitering med utgångspunkt i varje enskild persons möjligheter och hälsa.

Jo minsann, mina 20 minuters överlämningssamtal en vecka in i utförsäkringen och mitt första kartläggningssamtal som jag skall på imorgon, mer än halvtid in i “programmet” är verkligen en stor satsning som kommer att göra mig mycket friskare!

Visst, till Axéns och Moderaternas försvar så var det säkert inte så här de tänkt sig att det skulle fungera, men att det blivit som det blivit kan ju bero på att de faktiskt inte tänkt igenom så mycket alls innan de genomförde experimentet med oss sjukskrivna.

Vad som är fegt är att de vägrar att ens erkänna att saker är fel och att sjuka människor drabbas orimligt hårt av deras misstag! Det är som sagt fegt! Fegt, FEGT, FEEEGT!

Men till alla er som fortfarande är friska där ute i landet: Ni behöver inte oroa er, ni kan ju alltid söka socialbidrag om ni skulle ha oturen att drabbas av långvarig sjukdom!

Tydligare kan moderaterna inte bli

måndag, 25 januari, 2010

Vill bara kort sälla mig till övriga bloggvärdens avsky inför det lågvattenmärke Gunnar Axén och Helena Rivière passerar idag på Aftonbladet när de går in med full kraft går in och attackerar och hånar sjuka Alexandra.

Större delen av tiden gör moderaterna med herr Axén i spetsen (undrar var Husmark-Pehrsson håller hus?) stora ansträngningar att påskina att “rehabiliteringskedjan” är till för de sjukas skull. Men här faller fasaden och deras verklighetssyn på sjuka blir tydlig. Den där den stora mängden sjuka tros vara lata simulanter som måste tas i örat för att “friskna till”.

Nu återgår jag till min sjukdvala. Hmmmm…. “simulantdvala” kanske det skall stå…. och återkommer hit till bloggen om kortare eller längre tid när jag fått huvudet ovanför vattenytan igen. För mina kära bloggvänner vars bloggar jag följer vill jag bara tillägga att jag följer era bloggförehavanden med intresse även om jag inte så ofta hittar ordning i hjärnan för att kommentera i dagsläget. Tack för era kommentarer!

Uppdatering: Måste bara nämna den häpnadsväckande kommentaren/lögnen/okunskapen från Rivière efter reaktionerna på artikeln:
“Det är Försäkringskassan som bedömer att hon har arbetsförmåga. Det anmärkningsvärda är att det ska vara så självklart att man ska ha sin försörjning från försäkringen fast man är arbetsför. “
Nej, Försäkringskassan bedömer INTE att hon har arbetsförmåga men hennes dagar är SLUT!!!

(Liksom mina är på måndag nästa vecka…)

Sjuk löper större risk att dö än frisk

torsdag, 14 januari, 2010

Detta borde inte vara någon överraskning för de flesta, eller?

Läser på Expressens ledarblogg att “Unga förtidspensionärer löper sju gånger så stor risk att dö i förtid än jämnåriga arbetande“.

Jaha…? Är detta för att de är förtidspensionerade eller för att de är sjuka måntro???

Om vi jämför en cancersjuk arbetande person med en frisk icke-arbetande person, hur ser statistiken ut då tro? Kan det vara så att den cancersjuka fortfarande löper större risk att dö än den friske oavsett arbetsstatus???

Man kan använda statistik till mycket, men för att vara användbar (förutom för politiska syften) bör man ta reda på vad som är kärnan i den.

Arbete är bra för den som kan och orkar. Det kan definitivt ge människor bättre självförtroende och starkare psyke, men det är ingen universallösning som gör sjuka människor odödliga - eller ens friska!

Långt uppehåll

onsdag, 13 januari, 2010

Som ni kanske märkt har jag varit försvunnen från bloggen ett tag, men gör nu ett inhopp igen, om det blir tillfälligt eller är en nystart vet jag inte i dagsläget.

Fick en överdos i debatten om sjukförsäkringen i december. Strålande att ämnet fick den plats i media som det förtjänar, men på något sätt kändes det som mitt mål blivit uppfyllt i och med detta. Tillsammans med min väntan och oro inför beslutet om min ansökan om varaktig sjukersättning så blev det helt enkelt totalhaveri beträffande bloggeriet.

Hur det gick med min ansökan? Jag fick avslag förståss! Egentligen hade allt annat varit en sensation, men min självbevarelsedrift har ändå på något sätt trott att det skulle lösa sig och beskedet från min handläggare igår kom därför som en chock ändå. Nu blir det arbetsförmedlingen för mig fr o m 1 februari. Får se hur jag fixar det. Studierna lär jag inte klara samtidigt så skall se om jag kan avbryta dem och sjukskriva mig på de 50%. Teoretiskt borde det gå eftersom min sjukersättningshalva och den “friska” halvan som jag förstått reglerna betraktas som två separata enheter ur försäkringskasseperspektiv. Jag har ju dessutom faktiskt jobbat ihop en SGI för den “friska” halvan. Visst hade det kunnat vara en ganska knäpp lösning? Sjukskriva sig för att klara av introduktionen! Det känns definitivt värt att testa denna sjuka lösning i ett för övrigt helsjukt system!

Avslutningsvis vill jag tipsa om kvällens Uppdrag Granskning i SVT som handlar om en kvinna som tog livet av sig efter avslag från försäkringskassan. Den ultimata ekonomiska lösningen för en penningfixerad regering!

Med en stark känsla av annalkande katastrof

torsdag, 22 oktober, 2009

Jag talar förståss om de ständigt föränderliga sjukförsäkringsreglerna.

För tusentals människor är katastrofen redan här efter att de redan mist sin försörjning och blivit helbrägdagjorda av Försäkringskassan (på regeringens uppdrag). Nu talar jag om den större vidare katastrof som kommer att bli p g a dåligt underbyggda lagar och ett systemfel som kastar ut även de som t o m Försäkringskassan anser vara sjuka.

Jag har läst lite remissvar på den lagförändring som regeringen planerar att klubba igenom i november-december och som sedan skall gälla redan fr o m 1 januari. Självklart måste nya regler vara på plats och fungerar redan 1 januari eftersom 16000 människor berörs och annars blir utförsäkrade redan då. Men hur skall ett så dåligt underbyggt och slarvigt förslag kunna genomföras på ett rättsäkert sätt redan tills dess? Här är några utdrag från några av remissinstanserna:

TCO:

Sjukförsäkringssystemet blir på grund av de återställare eller den tillbakarullning som nu föreslås, genom det nya regelverket, tyvärr också mer oöverskådligt och svårbegripligt. Vi får fler lappar i ett lapptäcke av ersättningsformer, av tidsgränser samt en ytterligare differentiering av olika nivåer eller grader av sjukdom och arbetsoförmåga. Till viss del måste detta ses som en effekt av att regeringen valde att inte ta någon större hänsyn till remissinstansernas synpunkter innan man lade fram förslaget till s.k. rehabiliteringskedja (se proposition 2007/8:136, En reformerad sjukskrivning för ökad återgång i arbete).
Nya undantagsregler och fler definitioner av nya och centrala begrepp staplas därför nu ovanpå varandra i den aktuella promemorian. Detta kommer sannolikt att ställa till med en del nya tolkningsbekymmer för de ansvariga myndigheterna, vilket för den försäkrade riskerar att leda till ytterligare problem ur rättsäkerhetssynpunkt. Det blir också, till följd av det krångligare regelverket, allt svårare för den enskilde att veta vad det är som gäller om hon/han drabbas av en långvarig sjukdom. Detta riskerar långsiktigt att urholka legitimiteten för hela välfärdsstaten.

TCO anser att den kunskapsgrund på vilken förslagen i promemorian vilar är allt för brist-fällig. Detta riskerar att leda till att kontraproduktiva åtgärder vidtas, såväl på samhälls- som individnivå.

För övrigt anser TCO att den korta remisstid, som gällt för den nu aktuella promemorian, är helt oacceptabel. Vill ansvarigt departement verkligen få in relevanta och väl underbyggda synpunkter rörande de förslag man skickar ut på remiss bör man också visa större respekt för remissinstanserna. Eftersom den korta remisstiden för denna promemoria inte är något unikt, åtminstone inte när det gäller regeringsinitierade regelförändringar inom sjukförsäkringen under innevarande mandatperiod, finns anledning att befara att regeringen inte längre tillmäter remissförfarandet den betydelse det tidigare haft. TCO vill därför avsluta med att varna för de kvalitets- och demokratiförluster som ligger i regeringens nuvarande förhållningssätt till remissinstanserna.

SO Arbetslöshetskassornas samorganisation:

SO lämnar inledningsvis följande allmänna synpunkter på promemorians förslag:
- SO anser att de regler som föreslås i promemorian är av stor betydelse för de som
berörs av förslaget och för a-kassorna. Då reglernas utformning också är komplicerad
är den korta remisstiden anmärkningsvärd.
- SO har inget att invända mot att arbetslöshetsersättning lämnas till personer som
innan arbetslösheten varit långtidssjukskrivna.
- SO anser dock att provisoriska regeländringar av undantagskaraktär riskerar att
skada tilltron till arbetslöshetsförsäkringen och försvårar administrationen av försäkringen.
- SO anser att de föreslagna reglerna är onödigt komplicerade och innehåller så allvarliga
oklarheter att förslaget inte kan tillstyrkas utan omarbetningar.
- SO yrkar att a-kassorna kompenseras för de ökade kostnader som förslaget innebär.

De tidigare sjukskrivna måste uppfylla de grundläggande kraven i arbetslöshetsförsäkringen
för att få arbetslöshetsersättning

SO konstaterar avslutningsvis att de förändringar som föreslås i promemorian innebär
att de krav som i allmänhet ställs på arbetssökande för att ha rätt till ersättning
också kommer att ställas på de sökande som berörs av promemorian. För att arbetslöshetsersättning
ska kunna lämnas till dessa personer, måste de således uppfylla de
grundläggande krav på att bland annat stå till arbetsmarknadens förfogande som uppställs
i 9 § ALF. Personer som trots att de inte längre har rätt till sjukpenning inte
själva anser sig vara kapabla att ta något arbete kommer således inte att ha rätt till
arbetslöshetsersättning, även om de i och för sig uppfyller arbetsvillkoret.

I ovanstående remissvar från SO arbetslöshetskassornas samorganisation finns även svar från respektive A-kassa med som bilagor. Läs dessa! Det är skrämmande dåligt betyg för regeringens arbete som framförs! (men eftersom texten bara är faxad/inskannad kan jag inte kopiera och klistra in av texten här)

Svenskt näringslivs remissvar var inte så överraskande inte fullt så kritiskt, men framför allt var insikten att få svart på vitt att de vill kunna använda denna “bortre gräns” som skäl för uppsägning av sjuk anställd. Detta skulle naturligtvis ytterligare försvåra för sjuka att komma tillbaka i arbetslivet och öka “utanförskapet” - vem är förvånad???

Avslutningsvis vill jag bara säga till Christina Husmark Pehrsson, Gunnar Axén och säkert en hel del andra på socialförsäkringsdepartementet:

Ta ert ansvar och AVGÅ!!!!!

Tillåt mig skratta (eller gråta?)

fredag, 18 september, 2009

I AB idag kan vi läsa från bl a Gunnar Axén att “Vi skapar en trygg väg tillbaka“.

Kommer precis från ett läkarbesök hos en läkare som var rosenrasande och uppgiven över hur systemet (inte!) fungerar och hur min remiss bollas fram och tillbaka mellan olika instanser som alla vägrar ta ansvar.

Än så länge har jag inte sett eller fått ta del av något som skulle kunna liknas vid en “rehabiliteringsgaranti”. En politiker som liksom Gunnar Axén påstår att det inte finns belägg för att det inte fungerar och att folk råkar illa ut med dagens system är antingen stendöv, oförmögen att ta in information eller en lögnare av ofantliga mått, och stendöv tror jag inte att han är?

Förresten, enligt Gunnar Axén har den som inte klarar regeringens nya idé med introduktionsprogram ha rätt att åter få sjukpenning. Problemet är att sjukpenningen inte blir mycket om man blivit nollad i SGIn (sjukpenningrundande inkomsten). Något som alla som fått sjukersättning är. Närmare bestämt blir ersättningen från en eventuell sjukpeng 0 kr…

Tack Alliansen, vad lugnade vi blev nu!

En sån soppa…

fredag, 4 september, 2009

Regeringen har lyssnat på de sjuka står det i aftonbladet idag.

Tja, visst har de sannolikt vid det här laget insett att det var fel tänkt att ta bort den tidsbegränsade sjukersättningen (vilket de naturligtvis aldrig kommer att erkänna). Men att försöka lappa ihop den trasiga sjukförsäkringen till en komplett fungerande lösning för alla långtidssjukskrivna det blir inte lätt. Varken för nuvarande regering eller för en förhoppningsvis annan regering nästa mandatperiod. Allt för många regeländringar kommer att behövas för att se till att ingen hamnar mellan stolarna och lyckas få en dräglig ersättningsnivå eftersom dessa fortfarande baseras på SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och a-kassenivå. Både en rimlig SGI och kvalifikation till a-kassa är sannolikt så gott som omöjligt för de allra flesta långtidssjuka.

Med gällande regler lär dessutom Försäkringskassan fortsätta kasta ut folk på löpande band som nu helt plötsligt simsalabim har arbetsförmåga. Dessa människor får ingen rehabilitering och inte ens det nu föreslagna bristfälliga paketet gäller dem!

Finns miljoner saker att säga men orken är slut. Jag var bara tvungen att kommentera. Tummen ner ger jag i alla fall, men något annat hade jag inte förväntat mig heller. Vad mig beträffar är Moderaterna rökta på livstid. De har gjort bort sig tillräckligt många gånger!

Läs mer: Ab1, Ab2, Ab3, Ab4, Ab5, Svd

Varför är jag förvånad?

måndag, 31 augusti, 2009

Idag chattade Christina Husmark Pehrsson med Aftonbladets läsare om sjukförsäkringsreglerna.

Den människan tycker tydligen inte att reglerna är för hårda och det är självklart att någon med permanent nedsatt arbetsförmåga skall få fortsatt sjukersättning. Problemet är bara vad som klassas som “permanent” och “arbetsförmåga” och vem som skall och kan bedöma det?

Jag som vill tro gott om alla människor och på något sätt hela tiden trott att det bara “råkat bli fel” inser nu allt tydligare att så inte är fallet. Hon är en hemsk, falsk, lögnerska som inte borde fått något förtroende i en regering. Att hon fått det tyder bara på att även regeringen är hemsk, falsk och oärlig! Jag har fullständigt tappat hoppet om någon empati och rättvisa för de “svaga” människorna i samhället idag och det fyller mig med ett raseri som är svårt att hantera.

(Här började jag sväva ut och skriva saker som skrämde mig själv, så jag tog bort det igen).

Jag fick ytterligare en chock idag
Det visade sig att min förlängda sjukersättning på 50% som skulle börja gälla från den 1 augusti, som jag trodde var godkänd och klar inte alls är klar (Jag skrev om det här)! Detta kom fram när jag ringde för att höra var mina sjukersättningspengar för augusti höll hus. Även om min handläggare har tillstyrkt att jag bör få förlängning så saknas tydligen godkännande från ytterligare en handläggare samt det officiella beslutet från ytterligare någon “beslutsfattare”. Jag vet alltså fortfarande inte om jag har någon som helst ersättning i denna månad eller över huvudtaget framöver!!!!!!!!!!!

Dagar som idag gör mig så förtvivlat påmind om hur skör min hälsa är och hur lite som skall till för att jag skall falla långt, långt tillbaka i mitt tillfrisknande.

OM jag någonsin kommer att tillfriskna så inte är det tack vare någon hjälp från FK eller Christina Husmark Pehrsson utan i allra högsta grad trots deras hantering. Just nu känns det som om det vore ett mirakel om man skulle kunna tillfriskna i denna hårda motsträviga miljön.

Hoppas ni andra där ute har det bättre än jag idag!


Andra som skriver om detta:
50 000 svenskar utforsäkras. Är du nöjd nu Christina Husmark Pehrsson
Sjuka måste jobba i Alliansens Sverige
Folket köper inte längre Borglig propaganda
Sjuka måste jobba
Totalt vansinne

AF och svikna löften

onsdag, 5 augusti, 2009

Hade tänkt skriva om mitt nya besök på AF idag men är så trött så trött så jag “stjäl” en kommentar jag själv skrev på Mats Erikssons blogg idag:

Vid dagens möte på AF visade det sig att eftersom jag inte är frisk nog att stå till Arbetsmarknadens förfogande så skulle jag istället in i någon slags arbetsförberedande träning/praktik inom AFs försorg för att kunna få behålla min SGI. Detta TROTS att jag inte kommer att få ett öre från vare sig A-kassa eller sjukpenning på mycket, mycket längre eftersom jag fått avgångsvederlag.
Hade hoppats kunna använda denna tid med avgångsvederlag till att utan stress och press bygga upp en egen verksamhet (som enligt mig är min absolut enda chans att någonsin kunna bygga upp en egen inkomst och kunna stå på egna ben). Istället tvingas jag in i någon “rehabilitering” som inte kommer att göra mig friskare, som kostar skattebetalarnas pengar och som definitivt tar slut på all ytterligare ork som jag skulle kunna använt till att i bästa fall bli självförsörjande.

Det hade som sagt inte ens kostat skattebetalarna en spänn att ge mig den möjligheten. Det enda jag begär är att få behålla min SGI ifall det visar sig att det inte skulle gå och jag faktiskt är så sjuk som läkaren tror att jag är! Men för att få behålla SGIn så måste jag “aktiveras”…

Svikna löften var det också ja:
Jag blir så trött och ledsen på mig själv när jag behöver göra familjen besviken med att ställa in något vi planerat. Vi har länge försökt hitta en lämplig dag att gå på Liseberg på, men det är inte lätt när det finns så få “bra” dagar. Liseberg är jättekul, när man mår bra och jag är barnsligt förtjust i åkattraktioner men det är en mardröm om man inte lyckas hitta någon av de där få toppdagarna när knopp och kropp orkar med. Eftersom alternativen på dagar börjar ta slut hade vi beslutat att åka idag, men efter besöket på AF var det naturligtvis helt uteslutet igen! Jag föreslog att de skulle åka utan mig, det hade kännts bättre än att alla fick ställa in p g a mig, men 4 är ett väldigt mycket bättre antal att vara än 3 på Liseberg, så nej, det blev inget idag heller!

Jag blir så less på det här! Tänk om man istället kunde få byta med någon av de självgoda människor som tror att det är så bekvämt att vara sjuk?