Arkiv för kategori ‘sjukpenning’

« Äldre poster

Arbetslivsintro får underkänt

tisdag, 27 april, 2010

Nej tyvärr, det är inte en vetenskaplig undersökning på uppdrag av regeringen i syfte att lära och rätta till misstag. Det är mina högst personliga men praktiska erfarenheter efter att själv deltagit i detta experiment i snart 3 månader. Nu är jag inne på sista veckan och har haft ett avslutande möte med min handläggare på AF.

Jag har haft turen att träffa en mycket trevlig och förstående handläggare, men vad hjälper det när de inte har tid och resurser att hinna hjälpa? (Jag skulle bli kallad till arbetspsykolog, men det har inte hunnits med under dessa tre månader!!!) Eller när ersättningssystemet de har att gå på efter ALI i form av aktivitetsstöd inte tillåter något annat än 100% frisk eller 100% sjuk?

Jo, man kan få aktivitetsstöd på deltid, men bara om man har sjukersättning - inte sjukpenning - övriga tiden.
Precis som det där med studier - det går inte heller att kombinera med sjukpenning.

För den som inte vet så är sjukersättning detsamma som den av regeringen och Cristina Husmark-Pehrsson så förskräckliga ersättningsformen som “förtidspensionerade 140 människor om dagen” och som lämnade människor i utanförskap och var saklig grund för uppsägning! (Nej Christina, ifall du inte vet detta så var tidsbegränsad sjukersättning INTE saklig grund för uppsägning, vilket man som Socialförsäkringsminister borde ha koll på.)

Denna förhatliga ersättningsformen “tidsbegränsad sjukersättning” tog då regeringen helt sonika bort. Detta helt utan att tänka på konsekvenserna för oss som så gärna vill göra något, men inte kan klara av ett reguljärt arbete med fasta tider och absolut inte på heltid!

Så vad får då detta för följder för mig? Jo, eftersom jag fått avslag på min ansökan om varaktig sjukersättning på 50% (eftersom något mirakel kanske ger mig tillbaka en 100% arbetsförmåga om 15-20 år och det därmed inte helt säkert är livslångt) så har jag nu att välja på att gå in i ett arbetsmarknadspolitiskt program på 100%, eller söka sjukpenning på 100%.

Reglerna runt sjukpenningen innebär att jag inte har rätt att fortsätta med några distansstudier på 50%, trots att det är den enda sak jag för närvarande skulle kunna klara, med tanke på att det kan göras hemifrån vid de tillfällen jag mår bättre! Av samma skäl är det också uteslutet för mig att försöka bygga upp någon typ av verksamhet på deltid, vilket är min allra största dröm och hopp om att någonsin komma tillbaka till ett så normalt liv som möjligt!

Efter samtalet igår med min handläggare på AF så berättade han att han i sin slutrapport kommer att rekommendera att jag återgår och får fortsatt rehabilitering inom sjukförsäkringen istället. Försäkringskassan har dock tydligen klargjort för AF att de bara ser denna rapport som ett komplement till läkarutlåtandet och inte har någon som helst avgörande betydelse för om de godkänner en ansökan om sjukpenning eller ej. De kommer alltså fortsätta att fatta sina egna beslut, även om AF klart och tydligt anser att en person helt saknar arbetsförmåga. Människor kommer fortsätta ramla mellan stolarna!

Aldrig någonsin förut har jag känt mig mer lämnad i sticket och i utanförskap! Istället för 50% sjukersättning får jag nu hoppas på 100% sjukpenning och 100% passivitet!

Tack för det regeringen!

Postat i Christina Husmark Pehrsson, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsförmåga, regeringen, sjuk, sjukersättning, sjukpenning | 5 kommentarer »

Med en stark känsla av annalkande katastrof

torsdag, 22 oktober, 2009

Jag talar förståss om de ständigt föränderliga sjukförsäkringsreglerna.

För tusentals människor är katastrofen redan här efter att de redan mist sin försörjning och blivit helbrägdagjorda av Försäkringskassan (på regeringens uppdrag). Nu talar jag om den större vidare katastrof som kommer att bli p g a dåligt underbyggda lagar och ett systemfel som kastar ut även de som t o m Försäkringskassan anser vara sjuka.

Jag har läst lite remissvar på den lagförändring som regeringen planerar att klubba igenom i november-december och som sedan skall gälla redan fr o m 1 januari. Självklart måste nya regler vara på plats och fungerar redan 1 januari eftersom 16000 människor berörs och annars blir utförsäkrade redan då. Men hur skall ett så dåligt underbyggt och slarvigt förslag kunna genomföras på ett rättsäkert sätt redan tills dess? Här är några utdrag från några av remissinstanserna:

TCO:

Sjukförsäkringssystemet blir på grund av de återställare eller den tillbakarullning som nu föreslås, genom det nya regelverket, tyvärr också mer oöverskådligt och svårbegripligt. Vi får fler lappar i ett lapptäcke av ersättningsformer, av tidsgränser samt en ytterligare differentiering av olika nivåer eller grader av sjukdom och arbetsoförmåga. Till viss del måste detta ses som en effekt av att regeringen valde att inte ta någon större hänsyn till remissinstansernas synpunkter innan man lade fram förslaget till s.k. rehabiliteringskedja (se proposition 2007/8:136, En reformerad sjukskrivning för ökad återgång i arbete).
Nya undantagsregler och fler definitioner av nya och centrala begrepp staplas därför nu ovanpå varandra i den aktuella promemorian. Detta kommer sannolikt att ställa till med en del nya tolkningsbekymmer för de ansvariga myndigheterna, vilket för den försäkrade riskerar att leda till ytterligare problem ur rättsäkerhetssynpunkt. Det blir också, till följd av det krångligare regelverket, allt svårare för den enskilde att veta vad det är som gäller om hon/han drabbas av en långvarig sjukdom. Detta riskerar långsiktigt att urholka legitimiteten för hela välfärdsstaten.

TCO anser att den kunskapsgrund på vilken förslagen i promemorian vilar är allt för brist-fällig. Detta riskerar att leda till att kontraproduktiva åtgärder vidtas, såväl på samhälls- som individnivå.

…

För övrigt anser TCO att den korta remisstid, som gällt för den nu aktuella promemorian, är helt oacceptabel. Vill ansvarigt departement verkligen få in relevanta och väl underbyggda synpunkter rörande de förslag man skickar ut på remiss bör man också visa större respekt för remissinstanserna. Eftersom den korta remisstiden för denna promemoria inte är något unikt, åtminstone inte när det gäller regeringsinitierade regelförändringar inom sjukförsäkringen under innevarande mandatperiod, finns anledning att befara att regeringen inte längre tillmäter remissförfarandet den betydelse det tidigare haft. TCO vill därför avsluta med att varna för de kvalitets- och demokratiförluster som ligger i regeringens nuvarande förhållningssätt till remissinstanserna.

SO Arbetslöshetskassornas samorganisation:

SO lämnar inledningsvis följande allmänna synpunkter på promemorians förslag:
- SO anser att de regler som föreslås i promemorian är av stor betydelse för de som
berörs av förslaget och för a-kassorna. Då reglernas utformning också är komplicerad
är den korta remisstiden anmärkningsvärd.
- SO har inget att invända mot att arbetslöshetsersättning lämnas till personer som
innan arbetslösheten varit långtidssjukskrivna.
- SO anser dock att provisoriska regeländringar av undantagskaraktär riskerar att
skada tilltron till arbetslöshetsförsäkringen och försvårar administrationen av försäkringen.
- SO anser att de föreslagna reglerna är onödigt komplicerade och innehåller så allvarliga
oklarheter att förslaget inte kan tillstyrkas utan omarbetningar.
- SO yrkar att a-kassorna kompenseras för de ökade kostnader som förslaget innebär.

…

De tidigare sjukskrivna måste uppfylla de grundläggande kraven i arbetslöshetsförsäkringen
för att få arbetslöshetsersättning
SO konstaterar avslutningsvis att de förändringar som föreslås i promemorian innebär
att de krav som i allmänhet ställs på arbetssökande för att ha rätt till ersättning
också kommer att ställas på de sökande som berörs av promemorian. För att arbetslöshetsersättning
ska kunna lämnas till dessa personer, måste de således uppfylla de
grundläggande krav på att bland annat stå till arbetsmarknadens förfogande som uppställs
i 9 § ALF. Personer som trots att de inte längre har rätt till sjukpenning inte
själva anser sig vara kapabla att ta något arbete kommer således inte att ha rätt till
arbetslöshetsersättning, även om de i och för sig uppfyller arbetsvillkoret.

I ovanstående remissvar från SO arbetslöshetskassornas samorganisation finns även svar från respektive A-kassa med som bilagor. Läs dessa! Det är skrämmande dåligt betyg för regeringens arbete som framförs! (men eftersom texten bara är faxad/inskannad kan jag inte kopiera och klistra in av texten här)

Svenskt näringslivs remissvar var inte så överraskande inte fullt så kritiskt, men framför allt var insikten att få svart på vitt att de vill kunna använda denna “bortre gräns” som skäl för uppsägning av sjuk anställd. Detta skulle naturligtvis ytterligare försvåra för sjuka att komma tillbaka i arbetslivet och öka “utanförskapet” - vem är förvånad???

Avslutningsvis vill jag bara säga till Christina Husmark Pehrsson, Gunnar Axén och säkert en hel del andra på socialförsäkringsdepartementet:

Ta ert ansvar och AVGÅ!!!!!

Etiketter: ,
Postat i Försäkringskassan, arbetsförmåga, politik, regeringen, sjuk, sjukersättning, sjukpenning | 2 kommentarer »

Tillåt mig skratta (eller gråta?)

fredag, 18 september, 2009

I AB idag kan vi läsa från bl a Gunnar Axén att “Vi skapar en trygg väg tillbaka“.

Kommer precis från ett läkarbesök hos en läkare som var rosenrasande och uppgiven över hur systemet (inte!) fungerar och hur min remiss bollas fram och tillbaka mellan olika instanser som alla vägrar ta ansvar.

Än så länge har jag inte sett eller fått ta del av något som skulle kunna liknas vid en “rehabiliteringsgaranti”. En politiker som liksom Gunnar Axén påstår att det inte finns belägg för att det inte fungerar och att folk råkar illa ut med dagens system är antingen stendöv, oförmögen att ta in information eller en lögnare av ofantliga mått, och stendöv tror jag inte att han är?

Förresten, enligt Gunnar Axén har den som inte klarar regeringens nya idé med introduktionsprogram ha rätt att åter få sjukpenning. Problemet är att sjukpenningen inte blir mycket om man blivit nollad i SGIn (sjukpenningrundande inkomsten). Något som alla som fått sjukersättning är. Närmare bestämt blir ersättningen från en eventuell sjukpeng 0 kr…

Tack Alliansen, vad lugnade vi blev nu!

Etiketter:
Postat i SGI, politik, sjuk, sjukersättning, sjukpenning | 9 kommentarer »

Som vanligt friserar Gunnar Axén verkligheten

söndag, 2 augusti, 2009

I hans blogginlägg tidsbegränsningar även i andra länder skriver han att även andra länder har tidsbegränsningar på sjukskrivningar och ger ett antal exempel.

Detta är säkert sant, men det är också sant att det säkert finns andra typer av ersättningar som i dessa lägen tar vid som motsvarar vår (tidigare) tidsbegränsade sjukersättning som nu tagits bort som alternativ. Du kan t ex läsa om ett land här.

Det är möjligt att det finns länder i EU som lämnar folk i sticket som har uppnått maxgränsen i sjukskrivningen, men jag tror att de isåfall tillhör undantagen och inte är något vi i Sverige borde eftersträva. Om du känner till hur sjukförsäkringar fungerar i andra länder, framför allt i de länder som nämns i Gunnars blogg så lämna gärna en kommentar om detta här. Jag är ganska säker på att vi i så fall kan bevisa att Gunnars sanning blir en mycket kort stubbad frisyr. (Tyvärr kanske det inte finns någon av er som hittar hit som vet, men hjälp gärna till att efterlysa denna information på din egen blogg isåfall.)

Om jag har fel i mitt antagande så ber jag om ursäkt i förväg, jag vill absolut inte fara med osanning. Det hindrar ändå på intet sätt min uppfattning att jag tycker att det är ett inhumant system att lämna sjuka människor utan någon som helst ekonomisk ersättning.

Etiketter:
Postat i sjuk, sjukersättning, sjukpenning | Inga kommentarer »

Jag fick avslag!

tisdag, 7 juli, 2009

Jodå, jag fick avslag på min begäran om fortsatt sjukpenning av FK. Min handläggare ringde idag och meddelade beslutet. Jag var i och för sig förberedd på att detta skulle hända så jag trodde inte att jag skulle ta det så hårt, men nu har jag legat och försökt sova i flera timmar med en konstant ökande irritation som enda resultat.

Eftersom jag av säkerhetsskäl vägrar att sätta mig och köra bil när jag mår som sämst frågade jag om FK kunde hjälpa till med ersättning för taxi och eller färdtjänst till och från ett jobb, men det var naturligtvis inte deras bord. Att det sociala livet och framför allt för min familj skulle bli katastrof om jag i dagsläget tar ett halvtidsjobb fick de heller inte ta hänsyn till!

När jag frågade efter förslag på vad de tycker att jag kan klara av så fick jag till svar att det är AFs uppgift att hitta lämpliga uppgifter. Något jag inte tyckte var ett acceptabelt svar. Om de anser att jag har arbetsförmåga så måste de ju också ha någon idé om vad de anser att jag skulle kunna klara. Hur kan de annars ha belägg för ett sådant påstående? Jag sa att jag tacksamt tar emot idéer, för själv har jag ingen aning om vad jag skulle kunna klara!

Sedan påstod handläggaren att FK endast avslår 2% av ansökningarna om sjukpenning, men när jag protesterade högljutt att det inte kunde vara sant för fallen som passerat 180 dagars gränsen så hade hon inga siffror för det. Självklart! Gissningsvis minst 95% av sjukpenningfallen är säkert automatiskt avslutade innan 180 dagars gränsen och där är det säkert inte alls många avslag! Om det är 2% av övriga 5% (mina gissningar) så motsvarar det plötsligt 40% av de fall som passerat 180 dagar och är en ofantligt stor andel som får avslag! (När jag talat med henne tidigare har hon även själv sagt/erkänt att det är jättesvårt att få bifall efter denna gräns, men det var bortglömt nu tydligen…)

Jag har ju själv en stark förhoppning om att jag skall kunna, med rätt förutsättningar återfå en arbetsförmåga på 50%, men den tiden är absolut inte inne ännu. En återgång i arbete just nu skulle absolut försvåra mina långsiktiga möjligheter. Nu är väl detta mest aktuellt i teorin förståss eftersom jag ändå inte lär få ett jobb, men det hör i min mening inte hit! Skall jag stå till arbetsmarknadens förfogande så måste det ju ändå vara meningen att jag skulle kunna klara av de jobb jag söker rent praktiskt!

Min första tanke var att släppa detta och inte överklaga, men nu är jag inte så säker längre. Varför skall jag acceptera ett beslut som är så uppenbart felaktigt? Eller, räcker det att man skulle kunna klara ett halvtidsjobb i kanske en månad, med extra sjukfrånvaro ca varannan vecka under pågående period, för att därefter fullständigt braka ihop för en lång tid framåt igen, för att man skall anses ha 50% arbetsförmåga. Ja, jag vet inte vad för kriterier som är “minimikrav” för arbetsförmåga längre.

Det absolut minsta jag tänker göra är i alla fall att söka FKs högriskskydd. För mycket extra sjukfrånvaro, det är det inget snack om att det kommer att bli…

Tack Christina Husmark Pehrson för alla stolar man ramlar mellan i ditt nya system!

Postat i Försäkringskassan, arbetsförmåga, sjukpenning | 15 kommentarer »

Konsten att få behålla sin SGI

fredag, 12 juni, 2009

Jo, det är en konst att få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst har jag upptäckt. En smal stig med många fallgropar. Nu, när jag snart närmar mig FKs 180-dagars gräns och blir av med jobbet. För att behålla min SGI trots att man inte jobbar måste man nämligen antingen vara sjukskriven eller aktivt arbetssökande. Det innebär att om man inte godkänns som sjuk så MÅSTE man vara aktivt arbetssökande, trots att man inte har rätt till ett öre från A-kassan så länge man som jag har avgångsvederlag. Nåväl, detta visste jag ju egentligen och det är väl bara att hoppas att Arbetsförmedlingen isåfall anser att man är frisk nog för ett arbete - annars blir jag nollad.

Okej, det finns ytterligare ett tillfälle som man kan få behålla sin SGI. Nämligen om man studerar. MEN man måste studera med studiemedel, annars kan tydligen inte FK “veta” att man studerar. Hmmm, underligt, man kan ju tycka att det borde vara ganska lätt att kontrollera om någon verkligen läser på högskolan.

Här kommer då min nästa fallgrop: Om jag får avgångsvederlag under andra halvåret -09 så kommer jag att tjäna för mycket för att ha rätt till studiestöd. Därmed “vet” inte FK att jag studerar och jag blir nollad om jag inte står som aktivt arbetssökande. MEN…… stå som aktivt arbetssökande kan jag inte göra om jag studerar!!!

Suck! Jag blir så trött!!! Febern som jag åter haft i ett par dagar nu gör det inte bättre. Jag längtar efter en dag när man kan vakna och känna sig klar i huvudet igen!

En positiv sak har i alla fall hänt. Jag fick reda på att jag beviljats ytterligare 6 månaders tidsbegränsad sjukersättning på mina “sjukaste” 50% och det känns skönt. Hade hoppats på varaktig sjukersättning för att kunna känna mig riktigt lugn, men enligt min handläggare finns det i alla fall inget som hindrar att jag söker det i nästa veva istället. Denna 6 månaders period är nämligen det sista som är kvar på min möjlighet till tidsbegränsad sjukersättning.

Jag är trots allt ganska nöjd med mina handläggare (har olika för sjukpenningen och sjukersättningen) och hoppas verkligen att alla sjuka därute har samma tur med handläggare för det är ni värda!

Ha en trevlig helg!

Postat i SGI, sjukersättning, sjukpenning | 2 kommentarer »

Gunnar Axéns blogg

onsdag, 8 april, 2009

Gunnar Axen, ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott har en blogg. Men det senaste har han inga kommentarer publicerade där. Är inte detta märkligt? Har han verkligen inga läsare längre, eller vågar han helt enkelt inte publicera de kritiska kommentarer han får? :?

Jag har hört rykten från många som säger sig lämnat kommentarer och sällan har de publicerats. Nu har jag själv skrivit en kommentar med den enkla frågan om han tycker det är rimligt med regler som gör så att folk som inte har “hyfs nog” att bli friska inom av regeringen utsedd tid skall lämnas helt utan någon som helst försörjning.

Återstår om min och övrigas kommentarer blir publicerade och vad han svarar (om han svarar).

Etiketter:
Postat i regeringen, sjukersättning, sjukpenning | 6 kommentarer »

Minska utanförskapet - Alliansens största lögn

tisdag, 17 mars, 2009

Alliansen har hela tiden påtalat att deras mål är att minska utanförskapet, driva jobblinjen och se till att fler människor kommer med i “gemenskapen”. Den senaste tiden händelser gör att man kan tro att de gjort ett stort misstag i beräkningarna eftersom utanförskapet istället ökar. Klyftorna mellan olika samhällsgrupper blir till raviner och utanförskapen permanentas. Man kan som sagt tro att detta var “en miss i beräkningen”, tills man läser Fredrik Reinfeldts “Det sovande folket”. Då inser man med otäck klarsynthet att det var precis det här de hade planerat hela tiden!

Här är beviset på att vår kära stadsminister ser de flesta som fuskare:

Men att få ut mesta möjliga bostadsbidrag, allrahelst via att skaffa sig en skenlägenhet under värnplikten, eller att skriva upp sin lön för att få ut högre föräldraförsäkring, eller försöka få ut arbetslöshetsunderstöd men samtidigt arbeta svart, är accepterade sätt att bidragsfuska. Du får en generation av fuskare, som smart anpassar sig till bidragssystemen.

Och här dras riktlinjer upp för att få oss fuskare att vakna:

För att väcka det sovande folket krävs mer än så. Moderaterna måste våga utmana och även rikta sig direkt till medborgarna för att framföra kritik. Alla människor är alltså inte ofelbara utan vissa beteenden är klart oönskade. Det måste man våga stå för om väljarna skall fås att förstå att även de måste ändra sig för att det civila samhället skall fungera.

 Nedanstående ger ju onda aningar att det som händer nu bara är början. Ersättningar för sjukförsäkringar och trygghetspensioner kommer säkert att ytterligare sänkas om Moderaterna får hållas. Vi får börja göra som de fattiga i U-länderna. Se till att skaffa många barn som kan försörja oss när vi blir gamla. Frågan är bara hur vi skall kunna sörja för barnens försörjning under uppväxten med Moderaternas politik? Gissar att den dolda agendan är att skolan också skall bekostas av den enskilde i förlängningen så att klyftorna blir ännu större?

Strävan efter självständighet gör att medborgaren för egen del ser till att vara dels ekonomiskt oberoende men också kapabel att själv och i sin nära omgivning sörja för sin egen omvårdnad vid sjukdom och ålderdom.

Här ytterligare exempel på människors “ohyfsade inställning” att sno andras pengar:

Värre blir det med dem som förutsätter omhändertagande av någon annan men som ändå förnekar behovet av egna normer. Det blir en grupp människor som förutsätter att de skall försörjas av andra, att de skall få bidrag och att varje gång de saknar något så är det deras uppgift att peka ut vem de vill att man skall ta ifrån för att ge till dem själva. De nås inte av budskap som utgår från att de har ett eget ansvar.

Den slutgiltiga bekräftelsen på att alla försämringar var planerade och inte bara “otur när de tänkte” som jag i min naivitet trott kommer här:

De som lever på bidrag eller är ovilliga att acceptera erbjudna arbeten skall göra detta väl medvetna om att det kan leda till att ingen standard garanteras.
 

Suck, jag trodde faktiskt att det här med att man inte kan få sjukförsäkring mer än 1,5 år var en miss vid beslutsfattandet men det är nog så att Moderaternas tålamod tar slut där. Jag trodde att jag stod någonstans i mitten politiskt men inser att jag inte kan stå kvar mitt i ravinen som håller på att skapas mellan blocken. Valet blir plötsligt så självklart. Jag hoppar åt VÄNSTER!!!!!!!!!!!

Och alla ni som nu blir utförsäkrade. FÖRLÅT, för mitt dumma, dumma, dumma val att rösta på Centern i förra valet! Jag är DJUPT ångerfull och besviken!

Etiketter: ,
Postat i regeringen, samhälle, sjukersättning, sjukpenning, socialbidrag | 4 kommentarer »

Ännu ett kryphål för Försäkringskassan?

måndag, 9 mars, 2009

Fick precis brev från Försäkringskassan. Där står:

För att få sjukpenning när du är utomlands krävs det att Försäkrningskassan har gett dig tillstånd att behålla sjukpenningen innan du reser. Du får inte sjukpenning för perioden 3-17 februari 2009 därför att du inte hade begärt tillstånd från Försäkringskassan att få behålla din sjukpenning när du reste.

Och jag som var så noga med att det skulle skrivas in i sjukintyget, bara för att slippa problem med Försäkringskassan! Dessa regler hade jag ingen aning om. Frågan är om Försäkringskassan hade hunnit godkänna resan tills den 3 februari om jag hade skickat in ansökan den 20 Januari?

Nåja, jag får väl vara innerligt tacksam att de godkände sjukskrivningen för den övriga perioden. Det har ju naturligtvis inte varit någon självklarhet. Dessutom borde jag kanske kollat upp reglerna bättre innan och jag slapp ju ta semester från jobbet så jag skall väl inte klaga för mycket.

Ödets ironi är väl ändå egentligen att jag tror Försäkringskassan tjänade dubbelt på min utlandsresa. De slapp betala perioden och jag är helt övertygad att resan i högsta grad var rehabiliterande och snabbade upp min återhämtning och återgång i arbetet. Egentligen borde kanske Försäkringskassan betalat själva resan också istället. ;)

Till andra som eventuellt planerar åka utomlands under sjukskrivning. Glöm inte att ansöka i förväg och hinner ni inte det så håll tyst… ;)

Postat i Försäkringskassan, sjukpenning | 5 kommentarer »

Sjukskriven

onsdag, 14 januari, 2009

Igår var jag hos läkaren efterom jag just nu inte klarar att jobba mina 50%. Jag var tvungen att beställa en akuttid hos en okänd läkare som inte kände till min sjukdomshistoria eftersom jag behövde mitt läkarintyg. Läkaren var trevlig men han förklarade att Försäkringskassan blivit mycket hårdare med att godkänna sjukskrivningar. Ingen nyhet för mig, men vi får se hur försäkringskassan bedömer mig och intyget denna gång. Oavsett vad de anser så vet jag ju till min stora besvikelse att jag inte klarar att jobba och få något gjort just nu. Läkaren gjorde ett test på depression (MADRS), konstaterade att jag enligt testet var deprimerad och sjukskrev mig för det. Det är sant att jag är deprimerad, men grejen med detta är att jag är deprimerad eftersom jag är sjuk och inte kan jobba (och tanken på de konsekvenser som kan bli p g a detta), inte tvärt om!
Nåja, vad som är symptom och orsak kanske är oväsentligt om depression är en godkänd orsak hos försäkringskassan.

Jag har många symptom som huvudvärk, illamående, yrsel, matthet och förlamande trötthet m m, men själva kärnan till varför jag egentligen inte kan jobba? Jo, på samma sätt som man inte kan köra lastbil utan syn, kan man inte göra mitt jobb utan en fungerande hjärna. (Finns det förresten något jobb man kan göra utan att hjärnan fungerar?) Men, säger den cyniske, hon kan ju uppenbarligen sitta vid datorn och blogga?

Sant, skillnaden är att detta blogginlägg har tagit mig över 3 timmar att skriva med en hel del avbrott. Man samlar kraft och ork, väntar till hjärnan “kvicknar till” och försöker få något gjort i någon kvart eller så. Det kan vara 8 på morgonen eller 24 på natten. Undrar vad en arbetsgivare tycker om en sådan medarbetare? - “Jag kan inte svara på detta mailet nu för hjärnan sover”. - “Besluta ja eller nej? Tja, om det är ett enkelt beslut och du kan vänta två timmar eller kanske två dagar medans jag tänker, jag vet inte… och du får inte störa eller distrahera mig under tiden…” - “Speca, strukturera eller analysera…? Du skojar….!”

Jag hoppas bara att detta vänder snart igen. Jag har absolut ingen lust att stanna hemma på heltid flera veckor till oavsett om detta godkänns av försäkringskassan eller ej! Nu måste jag kontakta och meddela jobbet, det känns jättesvårt!

Postat i Försäkringskassan, depression, sjukpenning | Inga kommentarer »

« Äldre poster