Skandal - Det skriver jag under på!

27 oktober, 2009

I ABs ledare idag skrivs att Husmark-Pehrssons sjukförsäkringspolitik är “skandal, varken mer eller mindre” det är lätt att skriva under på!

CHP och Axéns nya debattartikel i AB gör mig däremot starkt illamående och försämrar drastiskt mitt hälsotillstånd. Orken för logiskt bemötande av deras politiska argumentation som att “Under Alliansregeringens första tre år har antalet personer med förtidspension minskat med 50 personer om dagen, från 554 000 till 502 000.” är för länge sedan slut.

Folk har inte blivit friskare - De har kastats ut ur försäkringen! Hoppas att friska människor snart får upp ögonen för denna insikt!

Demokratin är död…

22 oktober, 2009

… och det är folk som Husmark och Axén som tillsammans med sin Alliansregering tagit död på den med lögner gällande sjukförsäkringen:

Remissvaren ger till övervägande del en positiv bild av förslagen, med ett fåtal förslag till förändringar.

Se mitt tidigare inlägg!

Vad kan vi sjuka göra för att bli trodda när de stora inflytelserika “viktigpettrarna” ljuger sig blå för att dölja verkligheten?

Ja, nu är jag upprörd igen!

Med en stark känsla av annalkande katastrof

22 oktober, 2009

Jag talar förståss om de ständigt föränderliga sjukförsäkringsreglerna.

För tusentals människor är katastrofen redan här efter att de redan mist sin försörjning och blivit helbrägdagjorda av Försäkringskassan (på regeringens uppdrag). Nu talar jag om den större vidare katastrof som kommer att bli p g a dåligt underbyggda lagar och ett systemfel som kastar ut även de som t o m Försäkringskassan anser vara sjuka.

Jag har läst lite remissvar på den lagförändring som regeringen planerar att klubba igenom i november-december och som sedan skall gälla redan fr o m 1 januari. Självklart måste nya regler vara på plats och fungerar redan 1 januari eftersom 16000 människor berörs och annars blir utförsäkrade redan då. Men hur skall ett så dåligt underbyggt och slarvigt förslag kunna genomföras på ett rättsäkert sätt redan tills dess? Här är några utdrag från några av remissinstanserna:

TCO:

Sjukförsäkringssystemet blir på grund av de återställare eller den tillbakarullning som nu föreslås, genom det nya regelverket, tyvärr också mer oöverskådligt och svårbegripligt. Vi får fler lappar i ett lapptäcke av ersättningsformer, av tidsgränser samt en ytterligare differentiering av olika nivåer eller grader av sjukdom och arbetsoförmåga. Till viss del måste detta ses som en effekt av att regeringen valde att inte ta någon större hänsyn till remissinstansernas synpunkter innan man lade fram förslaget till s.k. rehabiliteringskedja (se proposition 2007/8:136, En reformerad sjukskrivning för ökad återgång i arbete).
Nya undantagsregler och fler definitioner av nya och centrala begrepp staplas därför nu ovanpå varandra i den aktuella promemorian. Detta kommer sannolikt att ställa till med en del nya tolkningsbekymmer för de ansvariga myndigheterna, vilket för den försäkrade riskerar att leda till ytterligare problem ur rättsäkerhetssynpunkt. Det blir också, till följd av det krångligare regelverket, allt svårare för den enskilde att veta vad det är som gäller om hon/han drabbas av en långvarig sjukdom. Detta riskerar långsiktigt att urholka legitimiteten för hela välfärdsstaten.

TCO anser att den kunskapsgrund på vilken förslagen i promemorian vilar är allt för brist-fällig. Detta riskerar att leda till att kontraproduktiva åtgärder vidtas, såväl på samhälls- som individnivå.

För övrigt anser TCO att den korta remisstid, som gällt för den nu aktuella promemorian, är helt oacceptabel. Vill ansvarigt departement verkligen få in relevanta och väl underbyggda synpunkter rörande de förslag man skickar ut på remiss bör man också visa större respekt för remissinstanserna. Eftersom den korta remisstiden för denna promemoria inte är något unikt, åtminstone inte när det gäller regeringsinitierade regelförändringar inom sjukförsäkringen under innevarande mandatperiod, finns anledning att befara att regeringen inte längre tillmäter remissförfarandet den betydelse det tidigare haft. TCO vill därför avsluta med att varna för de kvalitets- och demokratiförluster som ligger i regeringens nuvarande förhållningssätt till remissinstanserna.

SO Arbetslöshetskassornas samorganisation:

SO lämnar inledningsvis följande allmänna synpunkter på promemorians förslag:
- SO anser att de regler som föreslås i promemorian är av stor betydelse för de som
berörs av förslaget och för a-kassorna. Då reglernas utformning också är komplicerad
är den korta remisstiden anmärkningsvärd.
- SO har inget att invända mot att arbetslöshetsersättning lämnas till personer som
innan arbetslösheten varit långtidssjukskrivna.
- SO anser dock att provisoriska regeländringar av undantagskaraktär riskerar att
skada tilltron till arbetslöshetsförsäkringen och försvårar administrationen av försäkringen.
- SO anser att de föreslagna reglerna är onödigt komplicerade och innehåller så allvarliga
oklarheter att förslaget inte kan tillstyrkas utan omarbetningar.
- SO yrkar att a-kassorna kompenseras för de ökade kostnader som förslaget innebär.

De tidigare sjukskrivna måste uppfylla de grundläggande kraven i arbetslöshetsförsäkringen
för att få arbetslöshetsersättning

SO konstaterar avslutningsvis att de förändringar som föreslås i promemorian innebär
att de krav som i allmänhet ställs på arbetssökande för att ha rätt till ersättning
också kommer att ställas på de sökande som berörs av promemorian. För att arbetslöshetsersättning
ska kunna lämnas till dessa personer, måste de således uppfylla de
grundläggande krav på att bland annat stå till arbetsmarknadens förfogande som uppställs
i 9 § ALF. Personer som trots att de inte längre har rätt till sjukpenning inte
själva anser sig vara kapabla att ta något arbete kommer således inte att ha rätt till
arbetslöshetsersättning, även om de i och för sig uppfyller arbetsvillkoret.

I ovanstående remissvar från SO arbetslöshetskassornas samorganisation finns även svar från respektive A-kassa med som bilagor. Läs dessa! Det är skrämmande dåligt betyg för regeringens arbete som framförs! (men eftersom texten bara är faxad/inskannad kan jag inte kopiera och klistra in av texten här)

Svenskt näringslivs remissvar var inte så överraskande inte fullt så kritiskt, men framför allt var insikten att få svart på vitt att de vill kunna använda denna “bortre gräns” som skäl för uppsägning av sjuk anställd. Detta skulle naturligtvis ytterligare försvåra för sjuka att komma tillbaka i arbetslivet och öka “utanförskapet” - vem är förvånad???

Avslutningsvis vill jag bara säga till Christina Husmark Pehrsson, Gunnar Axén och säkert en hel del andra på socialförsäkringsdepartementet:

Ta ert ansvar och AVGÅ!!!!!

Matt och uppgiven betraktelse

19 oktober, 2009

Några dagar med feber har gjort mig tyst igen.
Under tiden har jag bara less och matt begrundat pajkastningskampanjen mellan moderaterna och Socialdemokraterna (eller närmare bestämt Gunnar Axén (m), Christina Husmark (m) och Veronica Palm(s)) om vem som ljuger mest…
De senaste dagarna verkar det ju som om (m) lämnar en liten öppning för att även vi med sjukersättning som gått ut skulle kunna få tillbaka vår SGI och därmed kanske kunna få tillbaka en ersättning när vi inte orkar deras introduktion. Fast, vem kan känna sig trygg med detta kaos.

Jag har även noterat den svidande kritik regeringens förslag fått från de remissinstanser som fått uttala sig om den nya given med “introduktionsprogram” och ändrade regler för akasseberäkning, som alltså beräknas klubbas igenom någon gång i december för att gälla fr o m 1 januari! Tala om framförhållning!

Efter det jag orkat läsa från remissinstanserna blir jag ännu mer övertygad om att sämre skött ärende än detta med sjukförsäkringen har aldrig funnits i ett regeringsarbete. Framför allt inte med tanke på de allvarliga följder det kan få för den enskilde, men även för förtroendet för demokratin och samhället i stort!

Hoppas kunna återkomma med mer, för mycket finns det att kommentera beträffande detta, men för den som orkar och är intresserad så kommer här en länk på remisssvaret från Arbetslöshetskassornas Samordningsorganisation. Jag har även via svar på mitt mail till Unionen fått ta del av TCOs remissvar - och kritiken är inte nådig!

Svar från Christina Husmark Pehrsson

15 oktober, 2009

Här kommer svaret jag fick på det brev jag skickat till Christina Husmark Pehrsson för ett par veckor sedan. Det känns inte som jag fått ett standardsvar tillbaka, men jag undviker att skriva mina egna synpunkter. Jag är nämligen väldigt intresserad av vad ni tycker om svaret? Ärligt nu! :?


Hej Ingela!

Tack för Ditt brev. Jag delar Din uppfattning om att det är en tråkig och ofta missvisande bild som förmedlas i media om gruppen sjukskrivna. Vi får inte glömma att de kontroller som görs visar att de allra flesta mottagare av de olika förmånerna inte använder systemet felaktigt. Jag har emellertid ingen möjlighet att påverka hur saker förmedlas genom media eftersom detta skulle vara ett intrång i yttrandefriheten.

Utgångspunkten för sjukförsäkringsreformen har varit att skapa förutsättningar för personer som varit långvarigt sjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Erfarenheten visar att ju längre tid ett sjukfall pågår, desto mindre är sannolikheten att en sjuk¬skriven kan komma tillbaka till arbete. Det är därför särskilt viktigt med tidiga insatser och tydliga hållpunkter i systemen.

Mot bakgrund av sjukförsäkringsreformen kommer vissa personer från och med januari 2010 att lämna sjukförsäkringen då deras dagar med förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut. Du frågar om vilken ersättning som kommer att ges till personer som inte kommer att kunna delta i det arbetsmarkandspolitiska introduktionsprogrammet.

Regeringens bedömning är att det i ett fåtal fall inte kommer att vara möjligt för en tidigare långtidssjukskriven att delta i den verksamhet som Arbetsförmedlingen kommer att erbjuda. Detta kan till exempel gälla personer som vårdas inneliggande på sjukhus eller på annat sätt får omfattande vård i hemmet eller via sjukvården. I dessa fall kommer förlängd sjukpenning att kunna utbetalas utöver de tidsbegränsningar som nu gäller.

Enligt ett förslag som varit ute på remiss ska en person som blir sjuk under introduktionsprogrammet kunna uppbära aktivitetsstöd eller motsvarande under högst en månad från det att sjukperioden inleddes. Därefter bör personen skrivas ut ur programmet. Personer som därefter skrivits ut från ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få sjukpenning om han eller hon uppfyller villkoren för det. Enligt förslaget ska en person som haft tidsbegränsad sjukersättning kunna återfå den sjukpenninggrundande inkomst som gällde närmast före det att sjukersättning beviljades. Regeringen kommer inom kort att lägga fram lagstiftning för dessa frågor.

Jag har emellertid inte möjlighet att kommentera Din situation närmare eftersom grundlagen förhindrar statsråd att kommentera eller ingripa i enskilda ärenden. Endast de berörda myndigheterna kan lämna förklaringar till sina beslut. De tillhandahåller även information om hur deras beslut kan överklagas.

Tack för att Du tog Dig tid att skriva. Det är alltid värdefullt för mig att få ta del av människors synpunkter angående mina ansvarsområden i regeringen.

Stockholm i oktober 2009

Med vänliga hälsningar

Cristina Husmark Pehrsson

Jag har fått svar från Christina Husmark

15 oktober, 2009

Kors i taket! Jag fick svar på mitt brev jag skickat till CHP. Det trodde jag aldrig och jag måste erkänna att jag ger henne credit för det - fast det tar emot en del ;)

Jag tänker publicera hennes svar här alldeles strax men för att den som är intresserad skall förstå vad hon svarar på kommer först mitt brev här, med risk för att avslöja för FK m fl som undrar exakt vem jag är. (Brevet är väldigt långt, så jag förväntar mig inte att ni orkar läsa allt och jag ÄR imponerad att svaret tyder på att CHP, eller vem som skriver brev i hennes ställe, faktiskt tagit sig tid att läsa.)


Christina,

Jag skriver till dig för att få råd och svar på frågor, men förhoppningsvis också för att ge dig mer information om några av alla de brister som ert nya system har.

Jag är 41 år och har varit hel- eller deltidssjukskriven med sjukersättning sedan 2003 med diagnosen kroniskt trötthetssyndrom. Efter 3 års heltidssjukskrivning tog jag efter att tillståndet börjat förbättras själv initiativ till återgång i den anställning jag då fortfarande hade kvar. Ett jobb som jag älskar och, när jag är frisk, är stolt över att veta att jag är riktigt duktig på. Efter arbetsträning jobbade jag därefter under ca 1,5 år halvtid. Jag har hela tiden drömt om att på sikt komma upp i tid mer, och jag har tidigare själv varit min egen värsta fiende vad gäller att vilja stressa på upptrappning, men hade efter råd och stöd av duktiga terapeuter och läkare ändå funnit någon slags harmoni i mina 50%.

Attityden hos politiker och media som talat om att jag som sjuk är paria som fuskar och/eller bara är lat, tillsammans med piskan från era nya regler med det överhängande hotet om utförsäkring gjorde att jag i dec 2008 började arbetsträna för att ytterligare utöka tiden. Jag ljög både för mig själv och för företagsläkaren och intygade att jag verkligen mådde mycket bättre i ren desperation för att få acceptans för min planerade arbetstidsutökning. Katastrofen blev ett faktum! Jag föll långt tillbaka i mitt hälsotillstånd och blev istället helt sjukskriven. Företaget jag jobbade på tog då lågkonjunkturen som ursäkt och sade upp min anställning och jag kan intyga att jag inte var den enda långtidssjuka som fick gå!

Med tanke på de hårda sjukförsäkringsreglerna så förstår jag dem på sätt och vis. Min forsatta sjukpenning drogs som förväntat in efter 180 dagar och rädslan för att behöva ta tillbaka sjuk personal som inte kan prestera något utan bara kostar pengar kan få vilket företag som helst att vilja göra sig av med sina långtidssjuka.

Försäkringskassan erbjöd ingen rehabilitering utan friskförklarade mig helt sonika på de 50% jag hade sjukpenning enligt nya reglerna. Något som AF egentligen tyckte var fel och att jag skulle överklaga. Själv valde jag istället att börja studera 50% på distans, vilket fungerar enbart eftersom jag kan sitta i lugn och ro hemma utan störningar och dessutom slipper resor varje dag. Mina sämre dagar känns det fullständigt ansvarslöst att köra bil och en resa t o r med kollektivtrafik är tillräckligt för att ta slut på all ork för resten av dagen och gör mig oförmögen att klara ens en enda vanlig vardagssyssla som t ex matlagning. Så nej, 50% arbetsförmåga har jag ännu inte fått tillbaka, inte i något arbete om jag inte kan utföra det på valfria tider, i egen takt och hemifrån!

Nåväl, än så länge har jag studiebidrag (något lån vågar jag naturligtvis inte ta med tanke på min hälsa) och en ynka halvtids sjukersättning, men fr o m februari 2010 lär jag inte vara berättigad till ersättning från någon social trygghetsförsäkring! Jag har inte rätt till A-kassa eftersom jag dels är för sjuk för att ta ett jobb och dels fått avgångsvederlag från min tidigare arbetsgivare. Avgångsvederlaget borde åtminstone i mitt fall betraktas som “skadestånd” men istället räknas det som lön enligt A-kassan. Det räknas dessutom om baserat på den verkliga genomsnittslön jag haft senaste 12 månaderna vilket inte blivit mycket p g a min halvtid och stora frånvaro (frånvaron framför allt de sista tre månaderna när jag gjorde flera dyrbara misslyckade försök att gå in och jobba ett antal gånger, vilket gör att månaderna räknas in i A-kasseberäkningen även om den arbetade tiden och ersättningen per månad varit mindre än 10 timmar). Detta gör att enligt A-kassans regler räcker mitt avgångsvederlag mer än …(…kan inte publicera detaljerna här på bloggen…), då jag alltså inte kommer att vara berättigad ens till min minimala a-kasseersättning (naturligtvis fortfarande baserad på samma urusla halvtidslön) ens om jag skulle orka söka jobb! Jag skulle VERKLIGEN INTE ens klara något introduktionsprogram på 25% av min ”friskförklarade” tid just nu. Det borde ju alltså innebära enligt dina uttalanden att jag efter siste januari 2010 när min sista sjukersättningsperiod går ut åtminstone har rätt till sjukpenning på min ”sjuka del”. Men sjukpenning på vad? Min SGI på den halvan jag haft sjukersättning och som ni tycker skall ”rehabiliteras” är 0 kronor! Några 3 månader med kvalificerande jobb för SGI eller A-kassa är som du borde förstå uteslutet när jag inte ens klarar 3 dagar utanför hemmet utan att bli kraftigt försämrad!

Min ”friska del” berättigar inte till A-kassa och min ”sjuka del” berättigar inte till sjukpenning! Nu är min enda möjlighet att söka varaktig sjukersättning, men det känns som om mitt sista hopp om återgång till arbetslivet försvinner totalt i så fall! Förtidspensionering som ni beskyllt socialdemokraterna för blir det som påtvingas mig som det “bästa” av två vedervärdiga alternativ.

Samarbete mellan AF och FK är bra, men att lämpa över alla sjuka människor till AF utan att garantera dem ersättning eller ha något alternativ eller först försöka utreda om det ens är någon idé det är horribelt. Utredningen bör göras medan personen fortfarande finns kvar hos FK och borde vara obligatorisk innan FK fick lämna ifrån sig det ekonomiska och moraliska ansvaret!

Möjligen har ni fixat till statistiken, men det är 100% säkert att ni gör majoriteten sjukare med er politik! Hade det inte varit för er politik hade jag sannolikt fortfarande haft kvar mitt jobb och jobbat 50% i någon slags hyfsad harmoni. Det senaste bakslaget och pressen som ni sätter på oss sjuka har dessutom lett till att jag fått betydande psykiska problem som jag inte haft tidigare. Sådana som jag behöver inte pressas och skyndas, det klarar vi alldeles utmärkt själva! Vi behöver istället saktas ner och lugnas!

Så svara mig nu, vad kommer min ersättning att bli (eller baseras på) om jag inte kan delta i ert introduktionsprogram och har jag något annat (ekonomiskt) alternativ än att försöka få igenom en förtidspension om jag inte orkar delta i ert program? Vad råder du mig att göra? Vore tacksam om jag kunde få konkret information om vad som kommer att gälla folk i min situation. Politiska floskler som ”oroa dig inte, det ordnar sig” lugnar mig inte!

Man borde kunna förvänta sig att våra folkvalda politiker har en plikt att på något sätt besvara folkets frågor, så nu förväntar jag mig ett svar från dig Christina!

Hälsningar

180 dagar - Till dig som är frisk

14 oktober, 2009

Håller på att skapa en liten serie: “Till dig som är frisk” på dittochdatt.se.
Den gamla sajten kan fortfarande nås om man skriver in hela adressen http://dittochdatt.se/index.php men jag inte utvecklar den längre och inget nytt händer där, tänkte jag att det kunde vara bättre att försöka väcka de friska till opinion.
Planen är att fortsätta utveckla den med fler scenarior och kanske lite snyggare (men fortfarande ren) layout, men nu klarar jag inte mer för idag.

Ha det bra!

Lösning för oss utförsäkrade?

8 oktober, 2009

Har skickat nedanstående mail till Veronica Palm.
Har även skickat mail i förra veckan till Christina Husmark Pehrsson, men har förståss inte fått något svar. Tidigare har jag även mailat Gunnar Axén utan framgång.
Dessutom skickade jag i helgen mail till mitt fackförbund Unionen om vad facket gör för oss sjuka som riskerar att utförsäkras. Där är jag faktiskt förvånad och tycker det är dåligt att jag inte fått något svar alls! Enligt kontaktformuläret jag fyllde i skall man få svar inom 1-2 arbetsdagar.


Hej Veronica,

Jag läser ofta din blogg och följer med intresse dina inlägg om sjukförsäkringen. Nu har jag emellertid förstått att Socialdemokraterna antagligen inte förstått hela problematiken när jag hört att ni i skuggbudgeten INTE tänkt återinföra den tidsbegränsade sjukersättningen för de som nu har den formen av ersättning.
Vad jag hört så vill ni satsa på rehabilitering och det motsätter jag mig inte alls. Tvärtom är det naturligtvis jättebra, för dem som är friska nog och mår bra av rehabilitering. MEN, man kan inte ha ett antingen/eller vad gäller rehabilitering eller sjukskrivning. Det måste finnas lösningar för BÅDA scenarierna. Vad har socialdemokraterna tänkt skall hända med alla dem som faktiskt utförsäkras fr o m nästa år och som INTE är mogna för arbetslivsinriktad rehabilitering? Varifrån skall vi få våra pengar om vi är för sjuka för att delta i någon form av rehabiliteringsverksamhet? Sjukersättning kan vi ju då inte få eftersom det alternativet inte finns kvar. Sjukpenningen baseras i dagens läge på SGI och efter regeländringar har den som haft sjukersättning numera noll i SGI. Därmed är sjukpenning ingen lösning för oss. Återstår att ansöka om varaktig sjukersättning, men med tidigare massförtidspensioneringar under socialdemokratiskt styre i friskt minne hoppas jag inte att detta är den lösning ni tänkt er?

Till oss som blir utförsäkrade från tidsbegränsad sjukersättning och samtidigt är för sjuka för att (för tillfället) återgå i arbetslivsinriktad rehabilitering (på hel- eller deltid) skulle jag därför vara tacksam att få svar på följande frågor:

1. Varifrån kommer vi att få ersättning?
2. Vad kommer ersättningen att baseras på, d v s hur mycket kommer vi att få?
3. Hur länge kan vi få ersättning utan att tvingas ut i arbetslivsinriktade insatser (om det inte är bra för oss)?
4. De som nu redan under alliansens styre blir utförsäkrade och inkomstlösa och därmed förlorat sin SGI, hur tänker ni hjälpa dem tillbaka till en dräglig ersättning? (Själv blir jag ersättningslös fr o m 1 februari 2010)

Ni har missat en väsentlig del i debatten och de sjukas protester om ni utgår ifrån att sista dag i sjukersättningen är ett mått på att det är rätt tidpunkt att rehabilitera någon! Glöm dessutom inte alla de som p g a omänskligt hårda regler helt enkelt blivit friskförklarade samt alla de som är deltidssjukskrivna. Lösningarna måste anpassas även till dem!

Jag måste erkänna att det jag hört om er skuggbudget gjorde mig lite orolig för om socialdemokraterna verkligen kan ställa saker tillrätta. Skulle vara hemskt tacksam att få svar från dig. Gunnar Axén och Christina Husmark Pehrsson svarar naturligtvis aldrig på frågor från oss sjuka. Jag kommer att lägga ut detta mail till dig på min blogg, du kan välja att svara mig via mail eller som en kommentar på bloggen.

Med vänlig hälsning

“Uffe Puffe” har hittat hem!

6 oktober, 2009

Uffe-Puffe

Precis efter att ha klickat iväg min kommentar till förra inlägget ringde lille “Uffes” ägare.

Uffe hade gett sig ut på upptäcktsfärd i stora vida världen i söndags och kommit lite väl långt hemifrån. Företagsam som han är hade han dessutom lyckats göra sig av med det där besvärliga halsbandet och sedan hade han liksom gått vilse…

Det är inte lätt när man visserligen är stor, modig och stark, men bara 4 månader gammal…

Nåväl, matte blev tårögd och överlycklig över att han kommit tillrätta och nu får vi väl hoppas och anta att han även får behandling för öronskabben jag upptäckte.

Slutet gott, allting gott! Tack och lov att jag ändå hann ta lite bilder som jag kan ha kvar som minne av lille “Uffe-Puffe”. Det var kul att ha dig på besök ett par dagar lillegubben!

Borrelia och kattunge

5 oktober, 2009

Upptäckte i lördags ett inte alls uppseendeväckande rött märke på benet. Hade inte alls funderat över det om det inte var så att jag bestämt vet att jag plockade bort en fästing precis just därifrån för någon månad sedan. Idag gick jag till vårdcentralen och det var det kortaste läkarbesök jag någonsin varit med om. Det tog max 30 sekunder totalt varav 3 sekunders undersökning så var pencilinen utskriven.

Nu hoppas jag att senaste tidens bakslag och trötthet kanske helt enkelt varit borrelians fel. Tänk vad skönt om jag blir piggare igen efter några dagars pencillinkur? Samtidigt gör detta mig lite bekymrad också. Som sagt, det var absolut inget konstigt med märket på benet. Det såg ut som ett vanligt (rött) blåmärke och med tanke på hur lätt jag får blåmärken så hade jag lätt missat det om jag inte kommit ihåg fästingen. Man har ju hört historier om hur borrelia orsakat kroniskt trötthetssyndrom och jag har ju haft ett antal fästingar som jag upptäckt under åren. Kanske har där även funnits sådana små rackare som jag inte upptäckt?

Kattunge var det också ja. Den förtjänar egentligen ett alldeles eget gulligt inlägg senare, men kan bara berätta att i går hittade en kattunge/ungkatt hem till oss. Den gav sig inte iväg och när vi öppnade dörren försökte den med alla medel att slinka in. Sedan stod den och jamade utanför dörren tills vi till slut inte kunde låta bli att släppa in den! Den hade inget halsband eller öronmärkning och med tanke på hur orädd och nyfiken den var har den antagligen helt enkelt smitit hemifrån och sedan inte hittat hem igen.

Den är urgullig, gosig, kontaktsökande, lekfull och nyfiken och underbar på alla vis, men ställer till lite oordning i familjens oskrivna regler tycker vår hund och våra två katter. Av hänsyn till våra andra katter har den dessutom fått ett eget rum och där gillar han INTE att bli lämnad ensam. Något han talar om högt och ljudligt. Jag har kontaktat polisen och satt upp lappar i området så nu hoppas jag att någon snart hör av sig, annars lär det bli jobbigt att inte låta den delta helt i familjen och sedan lär det väl bli gråt och tandagnisslan från åtminstone alla oss 3 tjejer i familjen om katten sedan skall lämna oss (och det intalar jag mig själv att den måste!) Detta är definitivt den typ av katt som är hur lätt som helst att fästa sig vid!